- Project Runeberg -  Geodetisk mätningskunskap /
253

(1876) Author: Johan Oskar Andersson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen. Mätningslära - Tionde kapitlet. Horisontalmätning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mätes afståndet s mellan de så bestämda punkterna. Vinkeln
kan påtagligen beräknas ur sin (v∕2) = s∕(2 l). Dock beräknas den sällan, utan konstrueras den vanligen direkt på grund af
kännedomen om storleken af de tre sidorna i
mätningstriangeln.

Med vinkelmätningskompassen kan mätas fortare än med
teodoliten; ty man behöfver ej stationera mer än i
hvarannan punkt.

Då vinkelmätningar med kedja och fältmätningskompass
endast hafva approximativ karakter, så kartlägges på detta
sätt uppmätta polygoner ej med koordinater, utan
omedelbart genom vinklarnes och liniernas afsättning på papperet.

193. Beräkning af brytningspunkternas koordinater. För
att brytningspunkterna må kunna noga kartläggas, måste
deras koordinater i förhållande till ett genom någon af dem
(helst en triangelpunkt) förlagdt rätvinkligt axelsystem
bestämmas. Detta axelsystem förlägges vanligen så, att den
ena axeln sammanfaller med origos meridian. För att kunna
välja ett så beskaffadt axelsystem, måste man känna någon
polygonsidas azimutvinkel, d. v. s. dess vinkel med
meridianriktningen. Som i hvarje triangelpunkt de der
sammanstötande triangelsidornas vinklar med meridianriktningen äro
kända, behöfver man, när en triangelpunkt är inlänkad i
linietåget, blott mäta vinkeln mellan en triangelsida och en
polygonsida för att med kännedom om triangelsidans
azimutvinkel kunna beräkna polygonsidans azimutvinkel.
Finnes ej någon triangelpunkt i linietåget, kan man enligt 190
bestämma meridianriktningen, såvida man ej såsom vid
smärre fristående mätningar åtnöjer sig med att efter
godtycke välja axelsystem, i hvilket fall för förenklings
vinnande det är lämpligt att taga en af polygonsidorna till
abskissaxel.

I det följande må i öfverensstämmelse med vedertaget
bruk antagas, att x-axeln är förlagd i meridianens riktning,
att abskisserna (x) räknas positiva i sydlig, ordinaterna (y}
i vestlig riktning, samt att en linies azimutvinkel, med
hänsyn till linietågets riktning har sin spets i liniens eftersta ände
och alltid räknas medsols från x-axelns sydriktning till linien.

Innan vi direkt öfvergå till formlerna för
koordinaternas beräkning, torde det vara lämpligt att visa huru man,
när brytningsvinkeln v₂ mellan två linier och den ena liniens azimutvinkel α₁ äro kända, beräknar den andra liniens azimutvinkel α₂. I öfverensstämmelse med det nyss gjorda




<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:36:02 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/geodet/0265.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free