Geodetisk mätningskunskap / 278 (1876) Author: Johan Oskar Andersson Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen. Mätningslära - Tionde kapitlet. Horisontalmätning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

2:dra eller 3:dje ordningen, allt efter som de sammanbinda
polygonpunkter eller punkter på polygonsidor (a b), en punkt
på en polygonsida med en punkt på en hjelplinie (c d och e f), eller
två punkter på hvar sin hjelplinie
(i k). Då koordinaterna för
ändpunkterna till en hjelplinie af 1:sta
ordningen antingen äro gifna eller
lätta att erhålla [man mäter
ändpunkternas afstånd till föregående
polygonpunkter och beräknar enligt
formlerna (190) och (191)], så kan
man i allmänhet enligt formlerna (192)
och (193) beräkna hjelpliniens längd och azimutvinkel,
således äfven dess vinklar med polygonsidorna. Hjelpliniens
längd kan vara förmånligt att på förhand känna i och för
kontrollering af abskissmätningen i hjelplinien-, sistnämnde
vinklar åter, när hjelpliniens ändpunkter ej äro synliga från
hvarandra, ty i så fall kan man med kännedom om dem
angifva hjelpliniens riktning från båda ändpunkterna. Det
möter påtagligen intet hinder att äfven beräkna hjelplinien
af 2:dra och 3:dje ordningen; dock torde detta sällan behöfvas.
Detaljerna anknytas till stomlinierna (polygonsidor och
hjelplinier) på förut anfördt sätt. Man kontrollerar äfven
här stomliniernas längder under abskissmätningen.

Fig. 204


Detaljmätning med kedja och korstafla, grundad på
bruten liniemätning, synes allt mer och mer vinna insteg i
Tyskland.

209. Mätning af en trakt på grund af triangelmätning.
Ehuru man i vissa delar af Tyskland ifrar för att
omedelbart med kedja och korstafla anknyta detaljerna till ett
triangelnät af 4:de ordningen (197) kunna vi ej inse annat
än att detta mätningssätt endast under vissa, i vårt land
sällsynta förhållanden är förmånligt att använda. Först och
främst måste ett nät af synnerligen små trianglar härför
användas och således triangelmätningen blifva tidsödande
och besvärlig, och för det andra lämpa sig af flera skäl ej
triangelsidor som stomlinier för detaljmätning med kedja och
korstafla, bland annat derför, att de i allmänhet ej komma
att smyga sig utefter gränslinier etc. Deremot torde, såsom
i det föregående blifvit antydt, ett triangelnät böra läggas
till grund för en vidsträckt bruten liniemätning (se fig. 206);
och i så fall är ett nät af 3:dje ordningen tillfyllest. Skall
detaljerna omedelbart anknytas till ett triangelnät, torde detta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>