Geodetisk mätningskunskap / 292 (1876) Author: Johan Oskar Andersson Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen. Mätningslära - Tionde kapitlet. Horisontalmätning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

antingen mätas med kedja eller tub. Vid noggrann
mätning i stor skala bör basliniens längd kontrolleras med kedjan
eller åtminstone bestämmas ur mediet af flera observationer
under skarp inställning af tuben på stången.

Vill man med distansmätare ernå så godt resultat som
möjligt, så lämpar det sig bäst, att såvidt möjligt är
bestämma samtlige stationspunkterna genom (trigonometrisk eller
grafisk) triangelmätning eller att stationera i ett rutnät. Då
de distanstuber, som i allmänhet förekomma, ej medgifva
tydlig afläsning på afstånd, som öfverstiga 300 meter, så
torde afstånden mellan triangelpunkterna eller parallelerna
ej böra tagas större än 600 meter. Skall man mäta i stor
skala (¹⁄₁₀₀₀ till ¹⁄₄₀₀₀) och vill ernå det bästa möjliga resultat,
som vid mätning med distansmätare kan erhållas, så torde
afståndet mellan triangelpunkterna i allmänhet ej böra
öfverstiga 3 à 400 meter, såvida man ej vill bestämma längre
bort belägna punkter genom afskärning — något, som ofta
är att förorda.

Fig. 215 visar ett ideelt rutnät och ett ideelt
triangelnät, som blott — åtminstone det senare — må tjena till
förebild; ty en sådan regelbundenhet
som i figuren kommer, äfven om
terrängförhållanden ej lägga hinder
i vägen, i praktiken aldrig i fråga.
Af figuren framgår, att i händelse
af rutnät de mot baslinien
vinkelräta linierna böra vara på enkla,
de med baslinien parallela på
dubbla afståndet för tubens
tydliga syftvidd, äfven som att man
principielt taget endast borde
stationera i skärningspunkter
mellan u-linier och i
skärningspunkter mellan i-linier (nätet tänkes fullständigare utritadt och
linierna betecknade i öfverensstämmelse med i figuren
angifven regel).

Fig. 215.


Planmätning med distanstub lemnar vid kartläggning i
större skalor än ¹⁄₄₀₀₀ ej samma skärpa som mätning med
afskärning. Tubens mätningsförmåga kan ej ens anses fullt
motsvara kartläggningsskärpan (se 153 o. 159) i skalan ¹⁄₄₀₀₀.
Vid mätningar i mindre skalor, der tubens mätningsförmåga
fullt motsvarar kartläggningen, har distanstuben på grund af de
många fördelar den erbjuder, allt mer och mer vunnit insteg.
Stampfers distansmätare har, ehuru den lemnar
skarpare resultat än distanstuben, i anseende till de tidsödande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>