- Project Runeberg -  Geodetisk mätningskunskap /
309

(1876) Author: Johan Oskar Andersson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen. Mätningslära - Elfte kapitlet. Vertikalmätningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

balanslinien ej kommer att skära profilen under för spetsiga
vinklar. I längdprofilen inläggas äfven fixpunkterna.

Man kan äfven bestämma profilpunkterna genom att
draga instrumenthöjdernas nivålinier och sedermera från dessa
linier (fig. 222, pl. 7) afsätta afläsningarne nedåt. Man
undviker härigenom uträknandet af datumhöjderna. Vid för
praktiska ändamål afsedda profiler äro imellertid dessa
höjders sifteruttryck i allmänhet nödvändiga att känna och i så
fall det förra sättet att förorda.

En längdprofil åtföljes ofta af en karta — vanligen
upprättad med kedja och korstafla — öfver det vigtigaste i och
på ömse sidor om linien.

Längdprofiler upprättas för mångahanda ändamål. Vid
väganläggningar upprättas längdprofiler på det man må kunna
bestämma vägplanets läge och i och med detsamma få
utrönt gräfnings- och fyllnadsförhållanden. Detta sker genom
inläggning af den s. k. balanslinien, hvilken, såvida ej
särskilda omständigheter äro för handen, i allmänhet bör läggas
så, att gräfningsmassorna och fyllnadsmassorna blifva lika
stora. En närmare redogörelse för dessa förhållanden skulle
föra oss utom området för detta arbete. Fig. 221, pl. 7
visar en bit af en jernvägsprofil med inlagd balansllnie (b l).
Densamma lutar till punkten 3 med 1 på 250 och går
sedan horisontelt. Är balansliniens höjd känd i en punkt
och dess lutningsförhållanden bestämda, så är det lätt att
uträkna dess läge vid följande punkter. Balanshöjderna
skrifvas i kolumnen ofvanför datumhöjderna. Skilnaden mellan
balanshöjderna och datumhöjderna skrifvas i
skilnadskolumnen. I denna kolumn afläses då huru djupt man skall gräfva
eller huru högt man skall fylla.

Förberedande undersökningsprofiler upprättas numera
ofta i kuperade trakter (135) med anneroidbarometrar
(afståndsbestämning efter karta och genom stegning). Sådane
profiler äro naturligtvis af mycket approximativ natur; men
de lemna ofta en god ledning för undersökningar och
mätningar af mera definitiv beskaffenhet.

Tvärprofiler.

230.
De vinkelrätt mot längdprofilen förlagda
tvärprofilerna spela en vigtig rol vid en mängd olika slags
arbeten. De upprättas enligt samma grunder som längdprofilen;
dock användes, såvida ej tvärprofileringen är afsedd att
läggas till grund för en nivåkarta (se 232), samma längd- och
höjdskala — vanligen längdprofilens höjdskala. Vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:36:02 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/geodet/0327.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free