Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen. Mätningslära - Elfte kapitlet. Vertikalmätningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tvärprofiler (fig. 222, pl. 7) afvägas vanligen brytningspunkter
— i synnerhet om tvärprofileringen skall läggas till grund
för upprättandet af en nivåkarta. Operationerna äro i så
fall följande.
Man utstakar med tillhjelp af korstaflan vinkelrätt mot
längdprofilen och genom dess gifna punkter linier öfver den
trakt, som tvärprofileringen skall omfatta; nedsätter sedan
från längdprofilen åt hvardera sidan i ordning numrerade
eller, måhända bättre, alfabetiskt ordnade stickor i
tvärprofilens brytningspunkter; mäter dessa punkters afstånd från
längdprofilen — dervid läggande till med kedjan på hela
kedjelängdspunkter och i förbigående inmätande
brytningspunkterna — samt afväger slutligen punkterna.
Då terrängen i sjelfva verket har ett oändligt antal
brytningspunkter, har man, naturligtvis med fästadt afseende
på mätningens ändamål, blott att utmärka de vigtigare. I
en projektsprofilering etc., medtages betydligt färre punkter
än i en definitiv profilering, o. s. v. Tvärprofiler afvägas
ej med samma skärpa som längdprofilen. Vanligen
antecknar man ej centimeter (linier).
Förutom det vanliga afvägningsprotokollet bör man för
redighets skull föra ett schematiskt protokoll öfver
närgränsande tvärprofiler. Man inrutar härför protokollsboken på
sätt fig. 223, pl. 7 visar, numrerar tvärprofilerna efter deras
löpande nummer, nedifrån och uppåt, samt betecknar de
brytningspunkterna motsvarande linierna i alfabetisk ordning
— förutsatt att brytningspunkterna på terrängen äro på
samma sätt betecknade. I detta schema skrifves samtidigt
med längdmätningen (boken vänd så att protokollföringen
går i samma riktning som mätningen) under tvärlinien
brytningspunkternas afstånd från längdprofilen, och samtidigt med
afvägningen och öfver tvärlinien deras höjder
(framåtafläsningar eller datumhöjder, allt efter som de förra eller de
senare skola läggas till grund för uppritningen). Förutom
brytningspunkter inmätas och antecknas äfven andra med
afseende på profileringens ändamål vigtiga punkter, såsom
gränspunkter för berg etc.
Ett sådant schema är i synnerhet att förorda, då man
för att undvika onödig stationering afväger i olika profiler
så många punkter, som instrumentet beherrskar. Man
upptäcker då lätt genom de blanka ställena de punkter, som af
en eller annan anledning blifvit försummade och som återstå
att afväga.
Öfver innehållsrika tvärprofiler, exempelvis af den
beskaffenhet fig. 222, pl. 7 visar, bör man föra en särskild
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
