Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen. Mätningslära - Elfte kapitlet. Vertikalmätningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
afståndet mellan dem. Understundom betjenar man sig ock af
formeln för en stympad pyramid eller af formeln för en
stympad kil.
Om ytafvägning och upprättandet af nivåkartor.
232. För många ändamål är det af vigt att känna
terrängens höjdförhållanden i en trakt. Detta vinnes genom
att afväga och till läget i horisontalplanet bestämma de
vigtigaste punkterna i trakten. Terrängens höjnings-och
sänkningsförhållanden kunna sedan utmärkas på kartan genom
att nyssnämnde punkter inläggas och förses med höjdsiffror
eller, om man vill att kartan skall lemna en åskådlig bild
af terrängens höjdförhållanden, genom nivåkurver. Dessa
utgöras (fig. 227, pl. 8) af jordytans skärningslinier med
horisontela, på lika afstånd från hvarandra liggande planer. Alla
punkter på en sådan kurva hafva alltså samma höjd; och
genom sina inbördes lägen i förhållande till hvarandra
åskådliggöra kurverna terrängens höjnings- och
sänkningsförhållanden — brantare terräng i den mån på hvarandra följande
kurver närma sig hvarandra, och tvärtom.
Den förste som framstält idén att använda nivåkurver
lär hafva varit franske geografen Buache. Denne fullföljde
dock ej sina idéer, utan tillkommer det bland andra ingeniör
Ducaila i Genf att hafva spridt närmare kännedom om
nivåkurvernas praktiska betydelse.
Kurvernas höjdskilnad, æquidistans, beror på nivåkartans
ändamål. Vid definitiva mätningar för tekniska ändamål kan
den vara 0,5 à 3 meter; vid topografiska mätningar i liten
skala 3 à 15 meter, o. s. v. Hvarje kurva utmärkes med
en siffra, som derjemte angifver dess höjd öfver grundplanet
— 0-kurvan. För æquidistansen 2 meter blir besiffringen
0, 2, 4, 6, .etc.; för æquidistansen 5 meter 0, 5, 10, 15, etc.
En nivåkurva består af ett oändligt antal punkter. Det
säger sig sjelf, att endast ett fåtal af dessa punkter kunna
inmätas. Man uppsöker och bestämmer de vigtigaste
punkterna enligt något af följande sätt, som äfven medgifva
samtidig inmätning af de föremål, hvilka nivåkartan såsom
plankarta skall innehålla.
1) Direkt uppsökning och bestämning af kurvpunkter
förekommer vid mätningar af mera definitiv beskaffenhet och
vid liten æquidistans (0,5 à 1 meter) och i föga kuperad
terräng. Man uppsöker punkterna med
afvägningsinstrument och bestämmer deras läge i horisontalplanet genom
koordinatmätning eller grafisk mätning. I förra fallet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
