Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen. Mätningslära - Elfte kapitlet. Vertikalmätningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utstakar man först en baslinie och sedan vinkelrätt mot den och
på bestämdt afstånd (i allmänhet 10 à 20 meter) från
hvarandra tvärlinier öfver den trakt, som skall afvägas. Man
bör härvid bemöda sig, att gifva baslinien ett sådant läge
— vanligen i riktningen af större dälder eller större åsar —
att tvärlinierna komma i lutningsriktningarne. När
utstakningen är gjord, bestämmas i hvarje tvärlinie de i den
befintliga kurvpunkterna sålunda: Man uppställer
afvägningsinstrumentet (fig. 227, pl. 8), bestämmer instrumenthöjden
{34,4) genom bakåtsyftning på fixpunkten, låter sedan
stångföraren gå i hvarje tvärlinie och efter kommando flytta stången
tills de afläsningar (4,4, 3,4, 2,4, etc., om æquidist. är 1 m.)
erhållas, som svara mot de sökta kurvpunkterna (30, 31, 32
etc. [1], samt mäter slutligen dessa punkters (punkterna
utmärkas genom stickor med kurvans nummer) afstånd från
baslinien. Har på detta sätt samtlige kurvpunkterna blifvit
upptagne, så kan deras kartläggning sedermera lätt
verkställas, och genom att punkter med samma nummer
sammanbindas kurverna erhållas. Som man bör från samma station
bestämma så många punkter som möjligt, således äfven
punkter i olika tvärlinier, är det förmånligt, att protokollet öfver
mätningen föres enligt fig. 223, pl. 7, hvarvid dock
alfabetet utelemnas och punkternas datumhöjder representeras af
deras kurvnummer.
Vid mer eller mindre approximativ nivåmätning, kunna
kurvpunkterna uppsökas med nivåspegeln på sätt i 126 finnes
anfördt. Æquidistansen är i så fall lika med afståndet
mellan fotsulan och ögat eller, om stake begagnas, afståndet
mellan spegelns midtpunkt och stakens hvilände. Vid
rekog-noseringsmätning på detta sätt eger ej någon utstakning rum,
utan bestämmes afståndet mellan tvärlinierna genom stegning,
samt tvärliniernas riktning med ledning af ögat eller kompassen.
I händelse af grafisk planmätning utstakar man ej några
tvärlinier, utan uppsöker med afvägningstuben och
betecknar med stickor kurvpunkter, der ögat förutser att kurverna
hastigt kröka sig eller bilda hörn. Planmätningen kan ske
genom afskärning, men som i så fall två instrument behöfvas och tre uppställningar af stången i hvarje punkt erfordras, så är mätning med distanstub vida att föredraga.
Begagnas distanstub, så eger äfven afvägningen rum med nämnde,
vid detta mätningssätt horisontelt instälda tub, och
omedelbart sedan punkten är funnen kartlägges den (158).
Nivåkartor upprättas imellertid vanligen med distanstub
på sätt, som under 3) kommer att närmare afhandlas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
