Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De geografiska upptäckternas historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE GEOGRAFISKA UPPTÄCKTERNAS HISTORIA 5
assyriska »militärmonarkien», för sin del banat sig väg
västerut till Medelhafvet. Hvilken varaktig betydelse hade icke kunnat
uppnås af land, hvilka som dessa utgjorde den naturliga
förbindelseleden mellan sådana kulturhaf som Indiska oceanen och
Medelhafvet!
Men tiderna förändrades. Den västasiatiska stormakten
utestängdes från sin lifgifvande förbindelse med världshafvet i såväl
söder som väster, och det gick med den som med Egypten. Där-
Kolossala assyriska fornlämningar.
varande gamla kulturfolk förhöllo sig hädanefter passivt gentemot
sina grannar, de blefvo ålderdomssvaga — för en dylik eventualitet
äro icke blott enskilda individer, utan äfven hela nationer
utsatta. Babyloniens jättebyggnader och Assyriens klippskulpturer
kvarstodo liksom Indiens grottempel och Egyptens pyramider blott
som vemodsfulla minnen från en svunnen storhetstid. Det är
alltså lätt att fatta, hurusom under dylika omständigheter den
verkliga kosmopolitiska geografiens bearbetning, utveckling och
bevarande för framtida släkter måste tillfalla ett af Medelhafvets
äldsta sjöfartsidkande folk, sådant som Fenicierna, samt forntidens
s. k. »klassiska» folk, Greker och Romare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
