Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De geografiska upptäckternas historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 H. H. VON SCHWERIN
sprida ljus öfver dessa är ju lätt begripligt, och under
framställningens gång skola vi finna åtskilliga exempel därpå. De med
krigshändelser ofta i samband stående folkvandringarna hafva
äfven haft en icke ringa geografisk betydelse. »Handel och krig
äro två faktorer, som räcka långt tillbaka i tiden; geografien
däremot är kulturens senfödda dotter.»
Det innebure emellertid ett stort misstag, om vi antoge, att
omfånget af en gifven periods geografiska kunskap nödvändigt måste
sammanfalla med gränserna för samma tids internationella
handelsförbindelser af ett eller annat slag. Vi veta nämligen, att dessa
sträckte sig mycket längre än de geografiska underrättelserna, och
detta till intet gagn för jordkunskapen. Detta beror till en del på
den omständigheten, att handelsvarorna visserligen lyckades att
slippa igenom och tillryggalägga det stora afståndet, som låg mellan
förbindelsevägens bägge ändpunkter, under det att köpmännen
själfve i följa af de många mellanhänderna ej hunno så särdeles
långt från utgångspunkten, innan de aflöstes af andra köpmän, som
hade till sin uppgift att ytterligare fortskaffa handelsartiklarna en
viss sträcka framåt, hvarefter dessa åter omhändertogos af en tredje
grupp köpmän.
Detta kan sägas hafva varit gällande i fråga om
Medelhafsvärldens förbindelser med Rysslands inre delar, Central-Asien och
Central-Afrika. Särskildt betecknande är, att landen vid östra
Medelhafvet aldrig under historisk tid någonsin behöft undvara den
asiatiska Österns varor. Ett långsamt så att säga sipprande af indiska
kryddor och dyrbarheter pågick oafbrutet tvärsigenom Främre Asiens
landmassa och fram till Medelhafvets kuster. Det är på grund
däraf som HERODOT beklagar, att de största dyrbarheterna och de
mest eftersökta varorna städse komma från jordens längst bort
belägna land. I Indien hade man lika litet någon aning om, hvart
dessa varor togo vägen, som Medelhafsfolken kände till deras
produktionsorter. Detsamma kan sägas hafva varit fallet med det
chinesiska silket, som gick ur hand i hand ända till Europa och
Väst-Asien, utan att man där kände till denna varas verkliga
ursprungsland.
Alexanders eröfring af den persiska monarkien föranledde icke
uppkomsten af nya trafikleder mellan Indien och Medelhafvet. De
uråldriga förbindelselinjer, som funnos mellan dessa områden, följdes
därefter, såsom förut varit fallet.. Däremot medförde grundandet
af Alexanders kolossala rike det såväl för geografien som för
handeln gynnsamma resultatet, att hela Främre Asien till Indusfloden
i öster (under en kort tid åtminstone) sammanbands till ett enda
helleniskt helt, något som onödiggjorde de många mellanhänder,
som dittills störande ingripit i den mellanfolkliga förbindelsen.
Samma fördelaktiga verkningar hade för öfrigt det längre fram i
tiden här bildade stora Mongolriket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
