Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ophir och Punt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 H. H. VON SCHWERIN
het ådagaläggas, men vi kunna bestämdt påstå, att detta namn icke
användes för de olika varornas ursprungsland, utan som en
beteckning för handelsplatserna i närheten af Bab-el-Mandeb-sundet,
där dessa varor samlades och saluhöllos, och hvarifrån de
exporterades till landen kring östra Medelhafvet. Vid de talrika
försöken att lokalisera »landet Ophir» har man vanligen förbisett de
mycket ofta förekommande förväxlingarna mellan ursprungsland och
exporthamn, som under alla tider gjort sig gällande (så t. ex.
Smyrnafikon, Mokkakaffe m. m.).
De s. k. »Ophirvarorna» omfattade allehanda sällsyntheter och
lyxartiklar ur växt-, djur- och mineralriket, hvilka hämtats såväl från
Indien som från Central-Afrika, Arabien och Ethiopien. Sålunda
räknades dit apor, påfåglar, sandelträd m. m., som hämtats från
olika trakter i Asien, äfvensom elfenben, ebenholts och andra
afrikanska varor, hvilka upplagts i dessa arabiska hamnar. I
synnerhet stod det s. k. Ophirguldet högt i anseende, och Salomos
flottexpeditioner hemförde rentaf häpnadsväckande massor af den
dyrbara metallen, som användes till utsmyckandet af de storartade
byggnadsverk, som denne konung låtit uppföra i Jerusalem och på
Libanon.
Detta gulds produktionsort känner man icke med absolut
visshet, men rätt mycket tyder på, att en stor del af den ädla
metallen hämtats från den mellan Limpopo- och Zambezi-floderna
belägna delen af det numera Rhodesia benämnda området i
Syd-Afrika.
De hundratals märkvärdiga ruinsamlingar, som man under
de tre sista årtiondena här upptäckt, tala för, att redan under en
mycket aflägsen forntid ett i kulturhänseende jämförelsevis högt
stående folk af icke-afrikansk härkomst varit bosatt här. Mängden
af de i klippan nedsänkta stollgångarna samt spåren efter
omfattande gräfningar i de lösa guldförande jordlagren häntyda på, att
denna invandrade befolkning här idkat grufdrift i stor skala. De
metaller, som därvid vunnits, hafva varit framför allt guld, men
äfven koppar.
Att det ifrågavarande folket varit af semitiskt ursprung och
besläktadt med de bekanta Sabäerna i Syd-Arabien, framgår bl. a.
af den omsorgsfulla terrassodling, som bedrifvits i Rhodesia och
hvilken i alla detaljer är af alldeles samma slag, som den man
påträffar i Syd-Arabien. De nyare undersökningarna hafva dessutom
visat, att en mycket gammal semitisk invandring ägt rum från
Arabien icke blott till Abessinien, utan äfven till det vidsträckta
steppområdet öster om de stora centralafrikanska ekvatorialsjöarna.
Särskildt hafva de vid orten Zimbabwé i Matabelelandet, 300
km. väster om Sofala, sedan 1870-talet återfunna ruinerna dragit
forskarnes uppmärksamhet till dessa trakter af Afrika. Detta väldiga,
af 16 fot tjocka ringmurar omgifna byggnadskomplex, som omfattar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
