Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fenicien. Dess invånares kulturella betydelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30 H. H. VON SCHWERIN
Vidare hafva Fenicierna (tillsammans med Grekerna) inlagt
stora förtjänster genom att från sitt hemland i Orienten antingen
till Västerlandet införa åtskilliga kulturplantor, sådana som
cypressen, myrten, lagern, dadelpalmen, fikonträdet samt vinstocken,
eller åtminstone utbreda deras odling dit. Vinstocken »vandrade»
från Kreta i nordlig riktning till Archipelagens öar, från hvilka den
sedan utbredde sig öfver de angränsande kusterna. Hvad oljeträdet
angår, hvars införande af Fenicierna man förut allmänt antagit,
hafva nyare undersökningar påvisat, att trädet är inhemskt i hela
Medelhafsbäckenet. OÖOlivens »odling» har däremot utgått från Östern,
och säkerligen hafva Fenicierna befordrat dess utbredning till
västligare land.
Det bör vidare särskildt framhållas, att Fenicierna redan tidigt
utmärkte sig genom en framstående konstskicklighet, särskildt i
metallindustri, glasberedning och framför allt purpurfärgeri. På
forntidens folk hade dessa fakta gjort ett så djupt intryck, att de till
och med utan vidare tillskrefvo Fenicierna själfva »uppfinningen»
af glas och purpur.
Glaset skulle sålunda hafva upptäckts på det sätt, att feniciske
sjömän landstigit på en sandig strand och där med salpeterblock
stödt det kokkärl, som de satt öfver elden. Af värmen smälte
sanden och salpetern tillsammans, och en klar massa uppstod, hvilken
icke var annat än glas. Det har emellertid till fullo ådagalagts, att
glas tillverkades bl. a. i Egypten flera tusen år f. Kr. Sannolikheten
talar dock onekligen för, att Fenicierna infört åtskilliga
förbättringar i glastillverkningen. Särskildt Sidons fabrikation af färgadt
glas var allmänt berömd under forntiden.
Med purpurns upptäckt skulle hafva tillgått på följande sätt.
En fenicisk herde, som vaktade sin boskapshjord vid sjöstranden,
såg en dag, huru hans hund sönderbet en mussla. Hundens nos
blef däraf nedsmutsad, och, när den vänlige herden aftorkade denna
med en hvit tyglapp, såg han till sin öfverraskning, att tyget
antagit en vacker röd färg. Purpurfärgen var därmed funnen!
Berättelsen bär alltigenom osannolikhetens prägel. Purpurfärgens
framställande beror förvisso på en ojämförligt mera invecklad process än
den här anförda.
Den ställning, som Fenicierna i verkligheten intogo till
purpurberedningen och färgningen med detta ämne, är omöjlig att
med full bestämdhet uppgifva. Om någon »uppfinning» kan under
inga omständigheter här vara tal. Obestridligt är däremot, att de
af Fenicierna i handeln förda tygerna utmärkte sig genom sina
glänsande, hållbara s. k. purpurfärger.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
