Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fenicien. Dess invånares kulturella betydelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE GEOGRAFISKA UPPTÄCKTERNAS HISTORIA 29
En annan omständighet, som måste tagas med i beräkningen
är den, att Fenicierna förutom sitt oöfverträffliga sinne för sjöfart,
hvilket förskaffat dem namnet »hafvets nomader», hade skarpt
utpräglade anlag för alla »kommersiella» angelägenheter. Dessa
anlag, hvilka så att säga lågo i blodet hos dem, äro lika omöjliga att
förklara, som den okufliga lust att göra affärer och drifva handel,
af hvilken våra dagars Armenier och Judar behärskas.
Trots sitt skyddade geografiska läge lyckades dock icke
Fenicierna att under den äldsta tiden städse häfda sitt oberoende.
Så hafva nyligen gjorda arkeologiska upptäckter visat, att det feniciska
kustlandet under midten af 2:dra årtusendet f. Kr. stått under
Babylons välde, och att det babyloniska språket under denna tid
varit det härskande där. Senare lydde Fenicien länge under Egypten
och var under denna tid nödsakadt att betala denna makt en årlig
tribut. Fenicierna tyckas emellertid hafva tagit detta politiska
beroende mycket lätt, och de betraktade tvifvelsutan denna tribut
endast såsom en handelsafgift, hvilken de voro mycket villige att
erlägga mot tillstånd att fritt få drifva sin ytterst inbringande handel
med Egypten.
Vi finna för öfrigt åtskilliga andra exempel på, att Fenicierna
under utbredandet af sitt handelsvälde, särskildt i västra Medelhafvet,
till en början måst finna sig i åtskilliga politiska förödmjukelser.
Så bekvämade sig det feniciska Karthago under långa tider att
årligen betala en betydande skatt åt de kringboende libyska infödingarne,
af hvilkas fredliga hållning den mäktiga handelsstadens vidsträckta
handelstransaktioner i väsentlig grad voro beroende. Slutligen blef
detta förhållande outhärdligt för Karthagerna, och de nödgades med
vapenmakt underkufva sina besvärliga grannar för att en gång för
alla blifva befriade från den så förhatliga »afertributen» eller
afrikanska skatten.
Men äfven andra af det märkliga feniciska folkets egenskaper
måste framhållas, om man önskar erhålla en trogen bild af dess
verksamhet och den betydelse, som denna haft för gamla tidens
kultur, en betydelse, hvilken dock esomoftast i hög grad blifvit
öfverdrifven. Länge har ett slags »foinikomani» varit rådande, ity
att man icke blott trott sig finna spår af Fenicier öfverallt, utan äfven
velat i dem se upphofsmännen till öfver hufvud alla kulturella
framsteg, som känneteckna öfvergångsperioden mellan den mytiska
och den historiska tiden. De äldre klassiske skriftställarne hafva
sålunda i höga toner prisat Feniciernas uppfinningar, till hvilka
räknades bokstafsalfabetet, det babyloniska systemet för mått, mål
och vikt, vågskålen, penningar m. m. Det är dock numera erkändt,
att det mesta, som i den klassiska framställningen betecknas som
»uppfunnet» af Fenicierna, af dessa blifvit »lånadt» af deras grannar,
företrädesvis Egyptierna!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
