Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Feniciernas kolonier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE GEOGRAFISKA UPPTÄCKTERNAS HISTORIA 39
dandet af sina handelsförbindelser med andra folk. Därvid gällde det
icke att anlägga nya orter, utan en hop af de företagsamme
köpmännen slog sig ned i ett redan existerande främmande samhälle.
Atskilliga exempel föreligga på, att ett dylikt, tack vare
nykomlingarnes företagsamhet, inom kort »feniciserades» och i följd af det
däraf betingade handelsuppsvinget uppnådde ett icke förut kändt
välstånd.
Som vi redan nämnt, voro de af Fenicierna besatta
kustpunkterna på Sicilien till en början endast att uppfatta som
»mellanstationer» på den stora feniciska handelsstråten till den fjärran
Västern. Detsamma torde hafva varit fallet med de på den
närmast Sicilien belägna delen af den nordafrikanska kusten anlagda
äldsta nybyggena, Utica m. fl. Först längre fram blef i följd af
händelsernas gång den feniciska eller rättare karthagiska
kolonisationen verksammare bedrifven på Afrikas nordkust, och i
öfverensstämmelse därmed besattes och bebyggdes det midt emot
liggande Sicilien ännu starkare än förut. Den fruktbara öns odling
uppdrefs på samma gång af Fenicierna, särskildt med afsikt att
förse sitt afrikanska område med landtbruksprodukter, hvilka detta
ännu icke själf förmådde frambringa i tillräcklig mängd. Däremot
veta vi, att det karthagiska landtbruket längre fram åtnjöt så högt
anseende, att Romarne hämtade viktiga lärdomar däraf.
Omsider gick det därhän, att Karthago och de dithörande
sicilianska nybyggena, som från början utgjort mindre viktiga mellan -
stationer, i makt vida öfverträffade de under den feniciska
kolonisationens första skede viktigaste och ansenligaste nybyggena i Spanien.
I den väldiga strid, som sedan begynte om herraväldet i
Medelhafvet, tog naturen ut sin rätt, och Karthagos läge på gränsen
mellan detta hafs bägge hälfter gjorde denna stad till det
västfeniciska väldets själfskrifna hufvudemporium. Ett bevis på, att
Fenicierna ursprungligen företrädesvis arbetade på att trygga
förbindelsen mellan Östra Medelhafvet och den yttersta Västern framgår
däraf, att de mycket tidigt togo i besittning de små i hafsarmen
mellan Europa och Afrika belägna öarna Malta, Gozzo och
Pantellaria, om hvilka man redan då insåg, att de utgjorde nycklarna
till det västra Medelhafsbäckenet.
Dessa öar voro icke afsättningsorter för de feniciska varorna. Ej
heller hade de naturliga rikedomar att erbjuda, då de samtliga
utmärkte sig genom sin ringa fruktbarhet. Men den ännu vid denna
tid kala kalkklippan Malta (öns nuvarande matjord är ditförd från
Sicilien) ägde en förträfflig hamn, som utgjorde en välkommen
tillflyktsort och ett midt i öppna hafvet välbehöfligt rastställe, hvilket
ju bland andra anlitades af aposteln PAULUS under hans berömda
sjöresa.
Det vulkaniska Pantellaria tillät i följd af sitt läge sina
besittare att öfvervaka trafiken i sundet mellan Europa och Afrika.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
