Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Feniciernas kolonier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE GEOGRAFISKA UPPTÄCKTERNAS HISTORIA 43
genuesiske sjöhjälten ANDREA DORIA en gång fällde det bekanta
yttrandet »Medelhafvets bästa hamnar äro Juni, Juli och Mahon».
I följd af sin rikedom på boskap samt sitt fördelaktiga läge
och sina många goda hamnar kommo Balearerna längre fram i
tiden att utgöra ett tillhåll för sjöröfvare, hvilka det kostade
Romarne mycken möda att besegra.
Dessa öar blefvo för öfrigt äfven beryktade genom de svåra
förhärjningar, som kaninerna därstädes anställde. Till slut blef
denna plåga så outhärdlig, att öborna nödgades anropa kejsare
AUGUSTUS i Rom om militärhjälp. En hel legion romerske soldater,
berättas det, blef utkommenderad mot skadedjuren, med hvilket
resultat, veta vi för öfrigt icke.
Kaninens förlofvade land tyckes hafva varit Spanien, och vissa
språkforskare hafva menat, att landets namn bör härledas af det
iberiska ordet span = kanin. Mot dessa djurs förhärjningar sökte
man skydda sig på alla upptänkliga sätt, bland annat genom att
anskaffa vesslor, hvilka djur, som anses vara dödsfiender till
kaninerna, bland dem anställde väldiga blodbad. (För närvarande
utgöra som bekant kaninerna en sannskyldig landsplåga på
Australkontinenten, hvars invånare fåfängt pröfvat alla medel för att blifva
kvitt dessa skadedjur, som stundom förstöra gräsbetena så
grundligt, att fårhjordarna formligen dö af svält.)
Följande denna öbrygga öfver Minorca, Majorca och de af
granskogar täckta Pityusernas (nuv. Iviça) ögrupp, nådde Fenicierna
den spanska fastlandskusten och den likt en skeppsram i hafvet
långt utskjutande udden Kap de la Nao (spanska nao = skepp).
Söder om denna udde besattes åtskilliga hamnplatser, närmast
med anledning af kustlandets rikedom på åtskilliga mineral,
framför allt silfver. Däremot är det föga sannolikt, att Fenicierna på
allvar sökt träda i närmare beröring med den norr om Kap de la
Nao belägna delen af Spaniens kust. Likaledes torde de af en
eller annan anledning hållit sig borta från det sydfranska kustområdet,
som vid den tiden innehades af de nyss anförde krigiske Ligurerna.
Den gamla uppfattningen har nämligen visat sig ohållbar, att
Fenicierna under allra äldsta tid haft ett handelsfaktori öster om
Rhôneflodens mynning. Här grundlade däremot Grekerna omkring
år 600 f. Kr. sitt berömda nybygge Massalia, det nuvarande
Marseille, vid en liten af berg omgifven bukt, belägen i ett för öfrigt
rätt ofruktbart landskap, där dock vinrankan och oljeträdet kunde
trifvas.
Högst sannolikt är det dock, att det just varit i närheten af
Rhônes mynning som Fenicierna för första gången kommit i mera
direkt beröring med tennet, hvilken metall sedan urminnes tid i
stora massor plägat forslas hit från Europas atlantiska kust
tvärtigenom Kelternas land, det nuvarande Frankrike.
Kap de la Nao betraktades städse af Fenicier och Karthager
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
