Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Feniciernas kolonier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50 H. H. VON SCHWERIN
för ett segelfartyg med västlig kurs, kunnat verka så synnerligen
afskräckande. Alldeles samma fenomen kunde ju t. ex. Grekerna
bevittna i Bosporen, där de möttes af en stark, från Svarta hafvet
utgående strömn. Närmare sedt har säkerligen aldrig någon
föreställning om, att man här i Medelhafvets västligaste del stode inför
den »gränslösa» oceanen, funnits i detta kustfartens tidehvarf.
Seglaren torde vid åsynen af det atlantiska sundet hafva fått
alldeles samma intryck, som när han, framkommen till Bosporens norra
mynning, såg Pontos’ omätliga yta utbreda sig för sina blickar.
Herkules’ stoder, hvilka dessa nu än må hafva varit, böra
snarare uppfattas som »milpålar» och »seglingsmärken» för
långturerna till sjöss än som något slags »slutmål» för dessa. Gibraltars
sund har icke ens under forntiden utgjort en skiljande gräns hvarken
för länder eller haf. En liflig förbindelse mellan dess närbelägna
kuster har sedan äldsta tid ägt rum. Sålunda stodo de romerska
provinserna Hispania och Mauretania på ömse sidor om detta
farvatten oafbrutet i den närmaste administrativa förbindelse med
hvarandra.
Sedan Araberna fullbordat sina världseröfringar, betecknade de
den spanska halfön och Marokko tillsammans som en del af stora
Västern eller El Gharb — häraf ännu namnen Algarve,
Trafalgar o. s. v. — och till minne af sina forna besittningar på Afrikas
nordkust bär Portugals konung ännu i dag den stolta titeln: »konung
öfver Algarve hitom och bortom hafvet».
Enligt sagan hade Melkarth eller Herkules på ömse sidor om
den af honom nyskapade förbindelserännan mellan de tvenne hafven
uppställt stoder såsom märkestecken. Detta gaf anledningen till,
att sundet mellan Europa och Afrika blef kalladt »sundet vid
Herkules’ stoder». Huru dessa »stoder» egentligen varit beskaffade,
och huru stort deras antal varit, därom råder stor ovisshet redan
under äldsta tid. Sålunda anför STRABO åtskilliga, sinsemellan vidt
skiljaktiga tydningar af detta invecklade spörsmål.
Sannolikast är väl, att »Melkarths stoder» under tidernas lopp
verkligen fått ändra läge och att de i sammanhang med Feniciernas
fortsatta framträngande förlagts till allt västligare trakter af
Medelhafvet. Deras likställande med Calpe och Abyla, motsvarande
Gibraltars och Ceutas isolerade klippor, är af nyare ursprung.
Hvad särskildt den sista angår, utgör den dessutom ingalunda någon
framträdande punkt i landskapet. Snarare skulle Abyla motsvaras
af den marokkanska bergmassan, bekant under namnet Sierra
Bullones.
Feniciernas ojämförligt viktigaste nybygge på den europeiska
kusten utanför Gibraltars sund var Gadir, d. v. s. »fästningen»,
grek. Gadeira, lat. Gades, det nuvarande Cadiz. Cadiz är
tvifvelsutan en af Europas äldsta städer; enligt sagan skulle den hafva
grundlagts af ingen mindre än Herkules själf. Stadens nuvarande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
