Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tennet och Kassiteriderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54 H. H. VON SCHWERIN
haft i denna handel, eller huru långt de i regel plägat segla för att
hämta den eftersträfvade metallen. Hafva dessa färder i regeln
sträckt sig ända tlll själfva produktionslandet, eller har metallen
genom mellanhandel förts sjövägen från England till närheten
af Guadalquivirs mynning? Så mycket är väl emellertid säkert,
att inga spår af feniciska kolonier kunnat påvisas hvarken på den
spanska halföns västkust eller på Englands sydvästliga utsprång.
Ett ogenomträngligt mörker hvilar ännu öfver
handelstransaktionerna på detta haf under den äldsta tiden. De nyaste forskningarna
tyckas dock gå i den riktningen, att skådeplatsen för Feniciernas
regelbundna sjöfärder, hvilka man förut tillskrifvit en så betydande
utsträckning, att de ansetts icke blott hafva omfattat Nordsjön, utan
äfven sträckt sig till Östersjön, bör ännu ytterligare inskränkas.
Enligt denna nya uppfattning skulle Fenicierna endast undantagsvis
hafva seglat ens så långt som till Engelska kanalen.
Den ofantliga betydelse, som tennet under forntiden uppnådde,
betingades som bekant däraf, att denna metall användes som en
mycket behöflig tillsats till den rena, alldeles för mjuka kopparen
för att däraf framställa den genom sin hårdhet utmärkta bronsen.
Under en stor del af den långa öfvergångstiden mellan sten- och
järnåldern förfärdigade ju alla de mera högtstående Medelhafsfolken
sina mera betydande husgeråd och redskap samt framför allt sina
skärande vapen af denna legering. Vi kunna därför tänka oss, att
forntidens tennhandel knappast haft en ringare betydelse än
stenkols- och järnhandeln i våra dagar.
I hvilket land och vid hvilken tid denna uppfinning först blifvit
gjord, har man icke lyckats påvisa. Rättast är väl att antaga flera
af hvarandra oberoende bronsberedningscentra. I China t. ex.,
som är rikt på både koppar och tenn, har säkerligen tidigt en
alldeles själfständig bronsfabrikation uppkommit, hvilken dock icke
förmått utöfva något nämnvärdt inflytande på Västerlandet.
Angående tennets härstamning och ursprungsland under
forntiden har länge stor ovisshet rådt. Sålunda har ofta den frågan
blifvit uppställd, huruvida en orientalisk produktionsort för denna
metall med någon säkerhet kan påvisas. Tennet har t. ex. blifvit
funnet i åtskilliga af Egyptens äldsta pyramidgrafvar. Föga
sannolikt är dock, att, redan under en så aflägsen tid som denna, metallen
(såsom sedermera var fallet) hämtats från Europas västliga delar.
OÖtroligt är det däremot icke, att detta »pyramid-tenn» härstammat
från Central-Sudan och genom karavanhandel därifrån förts till öfre
Nilområdet och Egypten.
Atskillige forskare hafva visserligen uttalat sig för, att Indien
borde betraktas som detta tenns hemland. Inga bevis för
riktigheten af detta påstående hafva emellertid kunnat framläggas.
Tvärtom talar allt för, att Malakkas samt särskildt öarna Bangkas och
Billitongs oerhördt rika tennlager under forntiden ännu icke voro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
