Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tennet och Kassiteriderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE GEÖGRAFISKA UPPTÄCKTERNAS HISTORIA 55
bearbetade. Sålunda påpekar PLINIUS uttryckligen, att Indien saknade
både koppar och tenn.
Det kan för öfrigt lätt påvisas, huru den oriktiga uppfattningen,
att det gamla Indien varit ett tennproducerande land, tillkommit.
Metallens namn på sanskrit är nämligen kastôra, och man har
däraf dragit den slutsatsen, att det grekiska kassiteros (= tenn)
bildats af detta ord. Men vid närmare granskning visar det sig,
att ordet »kastiîra» icke förekommer i sanskrit förrän långt fram
under medeltiden. Alltså har man rätt att sluta, att detta ord
blifvit hämtadt från grekiskan och kommit till Indien samtidigt med
den från väster dit importerade metallen.
Hvad ordets ursprung för öfrigt beträffar, har man stundom
menat, att det står i förbindelse med det brittiska cassitir —
skogsland, hvilket skulle varit beteckningen för det sydvästra England
under äldsta tid.
Man har visserligen också funnit något tenn i vissa delar af
Persien, men det förefaller dock i högsta grad otroligt, att metallen
under äldsta tider skulle hafva kommit från dessa östliga trakter
till Främre-Asien och Syd-Europa. Man gör väl därför rättast i
att tänka på andra allmänt kända produktionsområden, sådana som
Iberiska halfön och framför allt England. (I andra delar af Europa,
t. ex. i Fichtelgebirge, har tenn påvisats, men blott i ringa mängd.)
De romerske geograferna uttala allmänt den åsikten, att tennets
hemland är att söka vid Europas utkant i väster, d. v. s. antingen
i Spaniens N. V. hörn, det nuvarande Galicien, och på en i västra
oceanen belägen ögrupp, som ställes i geografisk förbindelse med
detta landskap, eller också i England.
Den åsikten, att metallen hämtades från aflägsna öar, är mycket
gammal och håller envist i sig under hela den gamla tiden. Sålunda
nämner redan HERODOT, att han hört omtalas de s. k. Kassiteriderna,
en ögrupp, belägen någonstädes i världshafvet vid Europas N. V.
utkant. Han tillägger dock, att han för sin del icke är öfvertygad
om tillvaron af dessa »tennöar», då man nämligen icke kunnat för
honom närmare angifva deras läge trots de grundliga efterforskningar,
som han enkom anställt för att uppnå klarhet i saken.
Talet om, att metallen alldeles bestämdt hämtades från öar,
återkommer emellertid så konsekvent, att vi omöjligt kunna
frånkänna det hvarje betydelse. Vid en närmare undersökning af
denna fråga vållas redan stora svårigheter däraf, att intet verkligt
namn angifves för dessa öar, hvilka uteslutande betecknas efter sin
produkt, tennet. Sannolikt är, att de ständigt anförda tennöarna af
den stora mängden till en början blott uppfattats som aflägsna
land, hvilka man under forntiden oftast tänkte sig som öar, så
snart de uteslutande uppnåddes sjöledes. Men redan tidigt har
säkerligen en mer eller mindre dunkel kunskap om de brittiska
öarna legat till grund för denna föreställning. Under en senare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
