Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pytheas' resor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60 H. H. VON SCHWERIN
Af ojämförligt större betydelse och af särskildt intresse för
Nord-Europas folk är den berömda resa, som utfördes af PYTHEAS
från Marseille, hvilken man till följd af denna färd stundom ansett
på visst sätt hafva gjort sig förtjänt af namnet »den förste
Nordpolsfararen». De arbeten, som han författat öfver sina resor och
forskningar, finnas tyvärr ej mera, med undantag af några vanligen
svårfattliga fragment, hvilka dessutom (en betänklig omständighet!)
anförts af hans vedersakare för att visa orimligheten af hans
påståenden. En viss gåtfullhet hvilar i följd däraf öfver såväl Pytheas’
person som hans resor. Pytheas’ berättelser om den höga nordens
märkvärdigheter hafva påtagligen förefallit hans samtid såsom
alldeles otroliga, hvilket medfört, att flere af forntidens mest
framstående geografer, sådana som POLYBIOS och STRABO, misskänt honom
och till och med kortsynt stämplat honom rent af som en lögnare.
Och denna uppfattning tyckes hafva varit allmänt delad under hela
gamla tiden.
Nyare tiders fördomsfriare forskare hafva emellertid nästan
utan undantag uppträdt till försvar för den orättvist bedömde mannen.
Beklagligtvis har man därvid stundom gjort sig skyldig till en
motsatt öfverdrift, i det man menat, att Pytheas var den enda
källan till Grekers och Romares kännedom om Atlantiska Oceanen
och den europeiska Norden. I en sak har man dock under alla
tider gjort Pytheas rättvisa, och det är i hans egenskap af
framstående astronom och befordrare af den matematiska och fysiska
geografien. Sålunda blef hans utmärkta bestämning af Marseilles
latitud antagen af alla följande astronomer. Likaledes var Pytheas
den förste, som satte ebb och flodfenomenet i förbindelse med
månens inverkan.
Sin ryktbara nordlandsresa företog Pytheas troligtvis någon gång
på 320-talet f. Kr. Ovisshet råder äfvenledes om, huruvida den
berömde astronomen deltagit i en vetenskaplig expedition, som
bekostats af hans fädernestad, eller om han gjort sin resa ombord på
ett massaliotiskt skepp, utrustadt för att drifva handel i de nordiska
hafven. Eller kan måhända Pytheas tänkas hafva medföljt som
passagerare på ett karthagiskt eller gaditanskt långtursfartyg.
Atskilligt tyckes nämligen tala för, att västra Medelhafvets Greker,
trots sin lätt förklarliga lust att närmare lära känna tennets och
bärnstenens produktionsorter, vid denna tid icke skulle hafva vågat
utsända någon expedition till haf och kuster, som deras arffiender,
Feniciernas afkomlingar i Karthago och Gades, af gammalt ansågo
uteslutande tillhöra sin intressesfär.
Nog af, Pytheas besökte Gades och kringfor Europas
sydvästligaste udde, Kap Vicente, hvars afstånd från denna stad han
uppgifver till fem dagsresor, och seglade utefter den Iberiska halföns
och Frankrikes kuster till Loires mynning och Bretagnes utsprång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
