Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hannos afrikanska upptäcktsfärd. Eudoxos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE GEOGRAFISKA UPPTÄCKTERNAS HISTORIA 67
Som vida mindre lyckade kunna de tydningar betraktas, hvilka
gå ut på att likställa »Västerns horn» med Bissagos-bukten vid
Rio Grandes mynning, bland hvars talrika öar en lär finnas, som
innesluter en sjö med en holme i sin midt. »Söderns horn» skulle
enligt samma tämligen sökta tydning utgöras af Sherboro-sundet
strax S. om Sierra Leone-halfön. I fråga om en rekognoscering af
den afrikanska kusten sådan som Hannos, hvarvid ett Västerns och
ett Söderns »horn» anföras, tyckes det oss ligga vida närmare till
hands att tänka på kontinentens V. spets, Kap Verde, och Kap
Palmas, där den dittills hufvudsakligen nordsydliga kusten beskrifver
sin tvära vändning mot öster. Det är också vida sannolikare, att
benämningen »horn» användts för att beteckna bergiga uddar och icke,
som berättelsen tyckes mena, hafsbukter. Det är visserligen sant,
att det djupa kustinsnitt, som bildar Konstantinopels utmärkta
hamn, är bekant som det »Gyllene hornet», men detta exempel
bör rättast betraktas som ett undantag från den allmänna regeln.
Det omtalade berget »Gudarnes vagn» kunde då lämpligen
sammanställas med t. ex. den bergstrakt, som från Monrovia sträcker sig
mot Syd-Ost på ett visst afstånd från kusten.
De om natten synliga eldströmmarna har man fyndigt nog tydt
såsom stående i samband med de centralafrikanske infödingarnes
allmänt bekanta sed att efter regntidens slut afbränna det torra,
mer än manshöga gräset. Därigenom förstöres en hel del skadliga
smådjur, på samma gång som det sålunda bildade tunna lagret
af gräsaska utgör ett verksamt gödningsmedel för marken.
Trädvegetationen och större grönskande buskar äro däremot genom sin
stora saftighet fullkomligt skyddade för elden. En dylik brand, som
ofta varar under flera dagar, antager stundom väldiga dimensioner
och erbjuder ett storslaget skådespel, som lätt kan tänkas hafva
uppskrämt vidskeplige sjömäns lättrörda fantasi. Andra åter hålla
det för mera troligt, att Hannos folk bevittnat ett af de
fruktansvärda tropiska oväder, som äro bekanta under namnet »tornader»,
och hvilkas blixtstrålar, sedda från hafvet, tyckas bilda eldströmmar
på land.
Hvad det höga, brinnande berget beträffar, som Karthagerna
sågo stå midt i eldhafvet, har man velat identifiera det med en
900 meter hög, enstaka konisk bergspets, Sagres, äfven kallad
Kakulima, i det franska området »Rivières du Sud», hvilken säges
utgöra ett mycket karakteristiskt seglingsmärke på denna annars flacka
kust. Andra kommentatorer åter hålla före, att berättelsen afsett
en eruption af det vulkaniska Kamerunberget, hvilket alltså skulle
vara identiskt med »Gudarnes vagn»; andra åter tycka, att
beskrifningen passar bättre in på — Tenerifas berömda vulkaniska »pik».
’ Hvad den mystiska skogbevuxna ön angår, på hvilken nattetid
ett så helvetiskt lif fördes, att de förfärade Karthagerna hals
öfver hufvud flydde därifrån, finnes en fullt naturlig förklaring på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
