Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hannos afrikanska upptäcktsfärd. Eudoxos - Grekernas äldsta geografiska föreställningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70 H. H. VON SCHWERIN
Afrikas ostkust. Därvarande ethiopiske infödingar hade visat honom
vraket af ett på stranden uppkastadt fartyg, hvilket enligt deras
intyg kommit dit »från andra hållet», d. v. s. från väster. Af den
i form af ett hästhufvud utskurna gallionsbilden drog Eudoxos
den slutsatsen, att skeppet haft hemma i Gades, hvilken stad vid
denna tid dref en liflig handel med infödingarne på Afrikas
atlantiska kust. Afrika kunde alltså kringseglas!
Efter många äfventyr lyckades Eudoxos komma till Gades, där
han utrustade en liten
flotta på tre skepp,
med hvilken han
anträdde resan — till
Indien. Han led
emellertid skeppsbrott vid
Marokkos kust, men
lyckades ännu engång
komma tillbaka till
Gades. Här
förberedde den outtröttlige
mannen en ny
expedition, som till närmaste
Gaditanskt skepp. mål hade att nogare
undersöka en i Atlan-
tiska hafvet belägen, obebodd »skogs- och vattenö», som han under
förra resan upptäckt. Med denna ö (måhända föreligger här någon
antydan om »timmerön» Madeira) som utgångspunkt ämnade han därpå
sätta kurs på Indien. Huru denna expedition aflupit, veta vi ty-
värr icke, och det här anförda är allt, hvad eftervärlden fått höra
om Eudoxos, den oförtrutne upptäcktsresanden.
GREKERNAS ÄLDSTA GEOGRAFISKA FÖRESTÄLLNINGAR.
Grekerna, som redan tidigt visade sig företagsamme till sjöss,
voro i motsats till Fenicierna synnerligen lagde för att i saga och
sång meddela sina intryck. Deras äldsta kännedom om mera aflägsna
land samt i allmänhet om jordens form och fördelningen af de
olika landen och hafven har man därför med rätta trott sig finna i
de urgamla poetiska framställningarna af det »mångbesjungna» skeppet
Argos resa och af »Odysseus’ irrfärder», sådana som dessa
förekomma i Argonautikerna och Odysséen. Dessa tvenne
världsberömda diktcykler hafva emellertid under forntidens lopp blifvit
försedda med så många tillägg och underkastats så talrika om-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
