Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grekernas äldsta geografiska föreställningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE GEOGRAFISKA UPPTÄCKTERNAS HISTORIA 71
arbetningar, att hvarken deras ursprungliga innehåll eller
affattningstid numera ens tillnärmelsevis kan bestämmas.
Som bekant har det förut allmänt antagits, att den grekiske
skalden HOMEROS varit författare till Odysséen. Men numera vet
man, att »Homeros» icke betecknat en särskild person, utan att detta
namn användts som en gemensam beteckning för från skilda håll
hämtade äfventyrliga berättelser om allehanda sjöfärder, som under
äldsta tid företagits af Greker och andra Medelhafsfolk, men hvilka
äfventyr i denna poetiska framställning samtliga tillskrifvas en enda
person, ODYSSEUS, fursten af Ithaka. -
Detsamma gäller äfven berättelsen om skeppet Argos färd.
Dess hufvudpersoner utgöras som bekant af den grekiske furstesonen
IASON, hvilken med sina följeslagare, Argonauterna eller Argofararne,
dragit ut för att eröfra »det gyllene skinnet», en kostbarhet, som
förvarades i ett visst, fjärran beläget land. Särskildt betecknande är,
att de uti bägge skaldeverken skildrade lokaliteterna och händelserna
ej sällan äro desamma. Men hvilketdera af dessa aktstycken i sin
ursprungliga affattning är det äldsta, är omöjligt att bestämdt
afgöra.
Det skulle emellertid ingalunda vara rätt att påstå, att de
beskrifningar på land och folk, som förekomma i Argonautikerna och
Odysséen, sakna all geografisk motsvarighet i verkligheten. Tvärtom
torde icke sällan någon sanning ligga bakom vissa af de däri
anförda episoderna. Tvifvelsutan finnes här ej sällan en viss
återklang af de erfarenhetsrön, som de grekiske sjöfarandena gjort på
den tid, då de först började att utsträcka sin koloniserande
verksamhet till trakter, belägna utanför det för dem välkända Aigaiiska
hafvet.
Ett beklagligt inflytande på det riktiga bedömandet af dessa
geografiska frågor har den omständigheten utöfvat, att flere af
forntidens författare, framför allt den framstående geografen STRABO,
hyst en lika oberättigad som öfverdrifven aktning för »Homeros».
Strabo uppfattade icke blott Homeros som en bestämd person, utan
ville förutom hans förtjänster som skald äfven tillskrifva honom en
grundlig geografisk lärdom. Till Strabo anslöt sig tyvärr en stor
del af forntidens författare, och följden af denna fördärfliga
auktoritetstro blef den, att man under århundraden betraktade »Homeros»
som forntidens äldste verklige geograf och hans poetiska arbeten
såsom geografiska mönsterskrifter.
Tviflare, sådana som den skarpsinnige ERATOSTHENES (2:dra
århundradet f. Kr.), uppträdde visserligen redan under forntiden och
gjorde sig löjlige öfver Homeros’ blinde beundrare och särskildt
deras försök att identifiera de olika platser, som Odysseus under
sina irrfärder besökt, med verkligen existerande sådana, alldeles
som om Odysséen och andra dylika poetiska aktstycken skulle kunnat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
