Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grekernas äldsta geografiska föreställningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE GEOGRAFISKA UPPTÄCKTERNAS HISTORIA 75
där betande, åt solguden helgade oxarna och ådraga sig de himmelska
makternas vrede. En fruktansvärd storm uppväckes, hvarunder
Odysseus’ sista skepp krossas, och alla hans män omkomma. Själf
räddar han sig på en vrakstump och drifves med denna till den
ensamma, midt i hafvet belägna ön Ogygia.
Ons härskarinna, nymfen Kalypso, förälskar sig emellertid i
hjälten, hvilken hon mot hans vilja kvarhåller hos sig under flera
år. Till slut nödgas hon att på gudarnes uttryckliga befallning låta
honom resa. På en nytimrad flotte kommer Odysseus därpå till
Faiakernas folk, hvars konung gifver honom ett skepp, hvilket
omsider bringar den sofvande Odysseus till Ithaka, hans efterlängtade
hemland.
Försöket att utan vidare identifiera alla de här anförda ställena
med verkligen existerande platser är hopplöst, liksom det är alldeles
förspilla möda att vilja uppgöra en karta öfver dessa Odysseus’
färder i olika riktningar. Sanningen häraf har man emellertid
hittills aldrig velat rätt inse, och man har gjort sig ett oändligt besvär
att rekonstruera Odysseus’ färd.
Bland de moderna kommentatorerna har ingen enighet kunnat
uppnås. Sålunda har man stundom velat förlägga skådeplatsen för
Odysseus’ äfventyr till Svarta hafvet. Andra åter hafva sökt visa,
att den grekiske hjälten besökt de ytterst i väster belägna delarna
af Medelhafvet, eller att han till och med färdats ute i Atlantiska
oceanen, där han bl. a. lärt känna Canariöarna. Ja Odysseus’
irrfärder hafva till och med uttydts som en »kringsegling af den
afrikanska kontinenten» i dess helhet och som ett »besök vid
nordpolen». Oräkneliga äro de olika åsikter om detaljerna, som därvid
gjort sig gällande. Redan under den grekiska kolonisationens äldsta
tid förlades Odysséens lokaliteter till bestämda välbekanta platser.
Så ansågs Aiolos’, vindbehärskarens, kringflytande ö vara identisk
med det eldsprutande Stromboli. Hvarje egendomligt formad stenig
klippkust ansåg man i början kunna passa till de stenkastande
Kyklopernas hemvist; hvarje låg strand med ben och lämningar af
större hafsdjur påminde de fantasirike Grekerna om de lömska
sirenerna, som dödade sjömännen, sedan de genom sin sång lockat
dem till sig. Men till slut antog man mera allmänt, att Kykloperna
bott i närheten af det väldiga Etna, i hvars glödande inre de (enligt
en annan utläggning) haft sin jättelika smedjeverkstad.
Laistrygonernas så vackert skildrade naturliga hamn förlades än här och
än där på de italienska kusterna, hvarest man äfvenledes trodde sig
återfinna Kirkes bostad. Kalypsos ö likställde man snart allmänt
med Malta.
Mest populär af alla dessa identifieringar var dock följande, som
hållit sig ända till våra dagar. Enligt denna förlades redan tidigt
de hvarandra kompletterande hafsvidundren Skylla och Charybdis
på ömse sidor om Messina-sundet mellan Sicilien och Italiens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
