Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grekernas äldsta geografiska föreställningar - Greklands kolonier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78 H. H. VON SCHWERIN
hvilken fordom så mycket underbart berättats, i själfva verket icke
mera existerade.
Det låg ju då tvifvelsutan mycket nära till hands att ytterligare
antaga, att Atlantis fallit offer för en katastrof af ungefär samma
slag, som de, hvilka dåtidens Greker själfva icke så sällan varit
i tillfälle att iakttaga bland annat i Aigaiiska hafvet, där nybildade
öar, liknande den nuvarande Santorin-gruppens, med ty åtföljande
jordskalf, flodvågor och vulkaniska fenomen dykt upp ur vågorna
för att kanske kort därefter åter nedsjunka i hafvet. Enligt en
mycket spridd berättelse skulle t. ex. ön Rhodos på detta sätt
plötsligen hafva stigit upp ur hafvet.
GREKLANDS KOLONIER.
Det grekiska folkets yttre historia består hufvudsakligen i en
oafbruten utvandring till på andra sidan hafvet belägna land och
dessas kolonisering. Just uppkomsten och utbredningen af dessa
många grekiska nybyggen till Medelhafvets flesta kuster beteckna
det första stora framsteg, som geografiens studium gjorde. På detta
sätt vidgades den geografiska synkretsen i hög grad, och Grekerna
fingo en annan blick på tingen, när de kommo i beröring med förut
okända folk och fingo göra bekantskap med land, hvilkas klimatiska
förhållanden, naturliga beskaffenhet och produkter voro så högeligen
olika deras eget hemlands.
Att en kraftig impuls därigenom skulle gifvas till en fortsatt
geografisk forskning samt undersökningen af allt flera fjärran
liggande landsträckor, är ju tydligt. Hvad orsakerna till denna det
grekiska folkets så vidtomfattande rörlighet och företagsamhet
beträffar, voro de af samma slag som de, hvilka gjorde sig gällande
i fråga om den feniciska kolonisationen.
De hufvudsakligen verkande faktorerna voro i bägge fallen
öfverbefolkning, politiska stridigheter och en med ständigt ökad
handelsföretagsamhet parad äfventyrslusta. Denna sista fann
företrädesvis sitt uttryck i sjöröfveriet, hvilket under äldsta tid
betraktades icke blott som ett lofligt, utan till och med som ett manhaftigt
och hedrande näringsfång. Krig, handel och sjöröfveri utgöra den
treklöfver, som kännetecknar Medelhafvets mellanfolkliga förbindelser
under äldsta tid.
Det lilla grekiska hemlandets ännu mycket inskränktare
odlingsbara område blef allt otillräckligare, i samma mån som dess
befolkning hastigt ökades. Det kunde icke lämna alla sina barn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
