Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De ioniske filosoferna. Herodot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96 H. H. VON SCHWERIN
lämpats på allt vidsträcktare landmassor, så att de till slut kommo
att omfatta hvar sin världsdel.
Antaga vi, att denna uppfattning är den riktiga, så återstår
dock att förklara betydelsen af dessa två namn. Man har då
menat, att tvenne »assyriska» ord förelågo här, af hvilka ereb eller
irib skulle betyda mörker, solnedgång, väster, och åçu ljus,
soluppgång, öster, benämningar, som från första början skulle
hafva gällt endast för de land, som gränsa omedelbart till Aigaiiska
hafvet. Det är dock svårt att fatta, huru en dylik skarp
gränslinje någonsin kunnat uppdragas här i detta haf, Archipelagen eller
»ärkehafvet», som det ju kallades, ty i själfva verket tillhöra dettas
bägge kuster hvarandra såsom ett och samma lands tvenne hälfter.
»Hafvet och atmosfären sammanbinda Archipelagens kuster till ett
helt. Mellan Europa och Asien finnes ingen punkt, där sjömannen
vid klart väder kan känna sig ensam mellan himmel och vatten;
ögat når från ö till öÖ, bekväma dagsresor föra från bukt till bukt.»
Ursprunget till namnet Libya är däremot lätt att påvisa. Det
härstammar från en i kustlandet väster om Egypten boende
inhemsk folkstam, Rebu eller Lebu, med hvilken Grekerna i Egypten
och Kyrene tidigt kommo i beröring. Namnet utsträcktes slutligen
teoretiskt till kontinenten i dess helhet, ehuru det, strängt taget,
blott betecknade dess norra, längs Medelhafvet belägna del, i
motsats mot Ethiopien eller »de svartes land» S. därom. På alldeles
samma sätt upptogs namnet Afrika, hvilket ursprungligen betecknade
landskapet närmast Karthago, d. v. s. nuv. Tunesien, af Romarne,
hvilka så småningom utvidgade dess tillämpning till kontinenten i
dess helhet.
Grekerna gjorde sig emellertid ingalunda klart reda för
uppkomsten och den verkliga betydelsen af de tre »världsdelarnas»
namn. Sålunda nämner Herodot, att han icke inser skälet till, att
man uppkallat världsdelarna efter tre kvinnor, som burit namnen
Libya, AÅsia och Europa. Herodot ogillar för öfrigt all indelning i
världsdelar och förlöjligar i sammanhang därmed sin tids kartritare,
hvilka i likhet med Hekataios »afbilda den bebodda jorden alldeles
rund, såsom uppdragen med en passare», och omgifven af det
mystiska vattnet Okeanos, hvilket uppfattades antingen som en flod
eller världshafvet. Tillvaron af ett sammanhängande haf
utomkring jorden, menade han, hade aldrig blifvit ådagalagd med undantag
af den sydliga sträckan mellan Indien och Gibraltars sund.
HERODOT, född omkring 480 f. Kr. i staden Halikarnassos i
Mindre Asien, är onekligen en af den grekiska forntidens utmärktaste
författare på det historiskt-geografiska området. Hans historiska ar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
