Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De ioniske filosoferna. Herodot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE GEOGRAFISKA UPPTÄCKTERNAS HISTORIA 97
bete, egentligen afsedt att skildra den stora striden mellan Perser
och Greker, innehåller en mångfald af geografiska meddelanden
af oskattbart värde, hvilka också under alla tider väckt en
berättigad uppmärksamhet. De uppgifter, som han däri lämnat, hafva
blifvit mycket olika bedömda under tidernas lopp. Forntidens
kritici behandlade honom i det stora hela rätt omildt. Särskildt
utmärkte sig den romerske geografen STRABO genom sin hätskhet
mot Herodot, som han rent af kallade en bedragare. Men nyare
tidens opartiska forskning har varit mera gynnsamt stämd mot honom,
som så länge varit misskänd.
Numera är det med en känsla af angenäm trygghet man
kan taga i handen den berömda bok, som börjar med orden:
Herodotos från Halikarnassos framlägger härmed resultaten
af sina forskningar. Han erkännes numera med rätta som en
af de tillförlitligaste bland den gamla tidens historieskrifvare, väl
förtjänt af det namn, »historiens fader», med hvilket man hedrat
honom.
Om Herodot känna vi föga annat än, att han företagit
vidlyftiga resor och tillbragt sista delen af sitt lif i den grekiska kolonien
Thurioi i Syd-Italien, i hvars grundande år 443 f. Kr. han deltagit.
Hans sociala ställning känna vi icke alls, ej heller i hvilken
egenskap han företagit sina många resor. Alldeles osannolikt är
det icke, att den vetgirige mannen varit anställd som
handelsresande hos något köpmanshus, måhända i Athen, en stad, där han
bevisligen länge vistats.
I fråga om de allmänna åsikter, som Herodot hyst om jordens
form, förhållandet mellan land och haf o. s. v., må blott påpekas
följande: Såsom afgjord motståndare till alla geografiska hypoteser
underkänner han, såsom vi redan sett, den teoretiska uppfattningen
af fastlandsmassan som en af »Oceanen» omgifven cirkelrund skifva.
Fastlandets form känner man icke tillräckligt!
De enda vid jordens utrand verkligen kända landen äro Indien
i öster, Arabien i söder, Ethiopien i sydväst och Libyen i väster.
Ett enda sammanhängande haf begränsar alltså den sydliga
asiatisklibyska landmassan från Indien till sundet vid Herkules’ stoder.
Detta har praktiskt blifvit bevisadt genom SKYLAX’ färd från
Indien till Röda hafvet och Feniciernas kringsegling af hela den
libyska kontinenten.
Huruvida däremot ett haf i norr begränsar den
europeiskasiatiska jordhalfvan, känner man icke säkert till, säger Herodot.
FENICIERNAS KRINGSEGLING AF AFRIKA utgör en af den gamla
tidens mest diskuterade geografiska frågor. Berättelsen hos Herodot
lyder så här:
7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
