Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Herodots beskrifning af Skythien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
116 H. H. VON SCHWERIN
Till desse Skythers land är marken öfverallt slät och jordmånen
djup och fruktbar, men på andra sidan därom är marken karg och
stenig. Men fortsätter man länge med sin färd genom detta sig
alltjämt höjande klippland, så påträffar man vid foten af höga berg
en folkstam, hvars medlemmar, såväl män som kvinnor, alltifrån
födseln äro skallige. De hafva trubbnäsor och framstående
kindknotor ... De lefva af frukter från trädet pontikon, som är af samma
storlek som ett fikonträd och har en bönliknande frukt med kärna
(troligen fågelkirs). Af den mogna frukten pressa de en tjock,
svartaktig vätska, som kallas askhy.
Dessa Argippäer skildras för öfrigt såsom fredlige och rättvise.
De bo under träd, som om vintern täckas med ett stycke tjock,
hvit filt. (Måhända kunna desse Argippäer likställas med någon
turkisk stam, boende söder om Altaibergen.) Anda fram till desse
skallige känner man rätt väl till landet och de olika folken, ty
såväl Skytherna som Grekerna från de pontinska handelsplatserna
veta godt besked härom. Men Skytherna, som komma hit, äro
tvungne att använda sju tolkar för de sju olika språk, hvilka de
behöfva för sina handelstransaktioner. Hvad beträffar området,
som ligger öster om dessa skallige, veta vi med säkerhet, att det
bebos af Issedonerna. Däremot känner ingen af egen erfarenhet,
hvad som finnes norr härom. Allt, som därom berättas, har
utspridts af de tvenne sist omtalade folken.»
Det, som Argippäerna berättade, var, att ofvanom dem funnos
höga, oöfverstigliga berg, bebodda af »människor med getfötter», och
på andra sidan om dessa berg »människor, som sofvo sex månadęer
om året». Bergstrakten, som här anföres, kan identifieras med Altai,
hvars invånare voro liksom getter skicklige bergsklättrare. Talet
om »sexmånadssömnen» kan mycket väl tänkas grunda sig på någon
kunskap om den långa »polarnatten» i Nord-Asiens tundra-område.
Herodots meddelanden visa sig vid närmare granskning hafva en
reell bakgrund, ehuru denna tyvärr ofta är undanskymd af
fabelaktiga tillsatser. Riktigt tydda, bidraga de dock att sprida ljus öfver
de europeiskt-asiatiska nordfolkens förhistoria.
Den senare grekiska litteraturen och de pontinska koloniernas
inskrifter lämna oss lika litet underrättelser om inlandets
jägarstammar som de pontinske handelsresandena, hvilka personligen
besökt dessa, men påtagligen varit så helt och hållet upptagne af
handelns praktiska göromål, att de icke kunnat hinna skriftligen
meddela intrycket af sina resor till dessa aflägsna trakter.
Senare romerske skriftställare, såsom PLINIUS och TACITUS,
erhöllo genom Germanerna en del upplysningar rörande den yttersta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
