Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Herodots beskrifning af Skythien - Herodots kännedom om Asien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE GEOGRAFISKA UPPTÄCKTERNAS HISTORIA 117
Nordens, folk, Veneder och Finnar. Likaledes bidrogo Araber,
Byzantiner och de äldre ryske annalisterna att sprida något ljus
öfver dessa trakter. Det dröjde dock till nyare tidens början, innan
det bildade Europa genom den förträfflige SIGISMUND VON HERBERSTEIN
erhöll fullt tillförlitliga underrättelser om detta Half-Asien.
HERODOTS KÄNNEDOM OM ASIEN.
Herodots kunskap om Asien inskränker sig till ungefär en
tredjedel af dess verkliga område. Den af honom kända delen
omfattar hufvudsakligen den persiska monarkien till floden Indos i
öster, hvartill ytterligare komma Arabien och vissa delar af
Central-Asien.
De geografiska underrättelser, som han lämnar om dessa trakter,
äro kort affattade och göra ett allt igenom trovärdigt intryck. Vi
hafva också skäl att antaga, att de hufvudsakligen härstamma från
officiella persiska källor. Detta gäller äfven hans beskrifning af
jättemonarkiens statistiska indelning i satrapier.
Äfven de bidrag till kunskapen om Främre Asiens etnografiska
förhållanden, som Herodot i samband därmed lämnar oss, hafva
betydande värde. Om de utom det persiska riket belägna delarna af
Asien har däremot Herodot endast en myckcet ofullständig kunskap.
Så mycket känner han dock till Central-Asien, att han vet,
att Kaspiska hafvet utgör ett slutet bäcken. De följande fem
århundradenas geografer däremot hyste samtlige den oriktiga
uppfattningen, att detta inhaf utgjorde en bukt af den vid Asiens
utrand belägna Oceanen. Först genom PTOLEMAIOS kom det riktiga
förhållandet till sin rätt igen, och från denne geografs tid erkände
man allmänt Kaspiska hafvet som ett själfständigt inhaf, ehuru man
ingalunda rätt uppfattade hvarken dess form eller storlek. Vidare
kände Herodot till, att en stor lågslätt utbredde sig öster om detta
haf, och att detta område utgjorde tummelplatsen för Massageternas
nomadhorder, hvilka utgjorde en ständig skräck för de närbelägna
persiska provinserna.
KYROS hade, säger Herodot, förgäfves sökt bringa desse kraftige
och vilde nomader till lydnad. Det fälttåg, han emot dem företog,
misslyckades. Själf stupade konungen, och Massageternas drottning,
Tomgyris, berättas hafva låtit afhugga sin fallne motståndares hufvud
och med hånande ord nedkastat det i en med blod fylld lädersäck.
På denna slätt fanns, enligt Herodot, en stor flod, benämnd Arazes,
som flöt från Kaspiska hafvet i ostlig riktning och utgjorde gräns
floden mellan Kyros’ rike och Massageterna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
