Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Herodots kännedom om Asien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118 H. H. VON SCHWERIN
Denna uppgift grundar sig tydligtvis på en sammanblandning
af Jaxartes, den nuv. Syr-Darja, och den sydkaukasiska floden
Aras eller Arazxes, som ju flyter till Kaspiska hafvet, något som
man vid denna tid ansåg, ehuru oriktigt, äfven vara fallet med
Jaxartes, hvilken flod ju som bekant utfaller i Aralsjön. Namnen
»Araxes», »Jaxartes» m. fl. betyda egentligen intet annat än »flod»,
hvilket också gifvit anledning till missförstånd, lika talrika som de
vattendrag, hvilka erhållit denna så föga upplysande benämning,
d. v. s. bland andra Aras, Syr-Darja, Amu-Darja, Volga, Don och
möjligen Uralfloden.
Saken var nämligen den, att man under äldsta tid icke kände
till Aralsjöns afgränsning mot Kaspiska hafvet, utan ansåg bägge
dessa bäcken tillsammans utgöra en enda väldig vattensamling,
hvilken stundom ännu ytterligare ökades genom tillfogande af
Svarta hafvet och Asovska sjön. Därvid. fästes alltså icke minsta
afseende vid de betydande landsträckor, Kaukasien och
Ust-Jurtplatån, hvilka hålla dessa bäcken åtskilda från hvarandra. När
den geografiska begreppsförvirringen nått sin höjd, föreställde man
sig sålunda, att de ofantliga stepplandskap, som ju utan afbrott
sträcka sig från Donaus mynning i väster till Syr-Darjas i öster, i
söder begränsades af ett enda stort sammanhängande haf, teoretiskt
bildadt af de »tre turanska sjöarna», hvilka man på detta sätt
beröfvade deras själfständighet.
En omständighet, som bidrog till att vidmakthålla denna så
oriktiga uppfattning, var den, att samtliga de nomadiserande stammar,
som innehade hela detta europeiskt-asiatiska steppområde, af Grekerna
med en gemensam benämning kallades Skyther. Enhetligheten hos
invånarne bidrog till antagandet af ett liknande förhållande hos det
dem i söder begränsande vattnet. Alla obekanta fakta äro ju i viss
mån lika hvarandra!
Hvad de omtalade Massageterna angår, lämnar oss Herodot
åtskilliga meddelanden om deras vanor. Sålunda voro de soldyrkare,
de lefde i kvinnogemensamhet, och »kvinnorätt» eller »matriarkat»
tyckes hos dem hafva varit gällande i hela sitt omfång. Men trots
detta sakna vi erforderligt material för att närmare bestämma
såväl deras nationalitet som deras noggranna geografiska läge.
Af Herodot höra vi, att Skytherna af dem trängts öfver Araxes
(troligen Volga eller Don), och att desse i sin ordning kastat sig
öfver Kimmerierna vid Svarta hafvet. Därtill nämner han, att
Massageternas område sträckte sig långt i öster, huru långt anför
han dock icke, och han meddclar den värdefulla upplysningen, att
detta folk var bekant för den stora mängd guld, hvaröfver det
förfogade. Med denna metall prydde Massageterna sig själfve och
sina hästars seldon. Koppar, som likaledes förekom i landet,
användes till vapen och rustningar. Järn och silfver fattades däremot.
Talet om denna metallrikedom leder tanken hän på Altaibergen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
