Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Herodots kännedom om Asien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE GEOGRAFISKA UPPTÄCKTERNAS HISTORIA 127
hållanden som nu äro här rådande funnos för 2 1/4 årtusende sedan.
»Fartygen äro runda, deras stomme, som består af böjligt trävirke
och pilvidjor från Armenien, är öfverdragen med läder. Med dessa
farkoster färdas de utför floden till Babylon, där de försälja de
medförda varorna, hufvudsakligen palmvin, och själfva trästommen.
Hudarna lasta de åter på åsnor, som de för ändamålet medtagit i
fartygen, och återvända hem till fots. Strömmen är nämligen så
stark, att man icke kan färdas uppför floden.» Detta senare gäller
särskildt Tigris, hvilken af sin strömhastighet fått benämningen
»pilen». Dylika, kellek benämnda farkoster brukas ännu allmänt här.
Kellekfarkoster.
Hvad de anförda städerna beträffar lämnar Herodot en liflig
beskrifning öfver Babylon med dess väldiga »murar», hvilka i likhet
med »tornet» eller ock SEMIRAMIS’ »hängande trädgårdar» sedermera
räknades till världens sju underverk. — De öfriga voro: Artemis’
tempel i Ephesos, Alexandrias »pharos» eller fyrtorn, »kolossen»
på Rhodos, Zeus’ bildstod i Olympia och konung Mausolos’
grafvård eller »mausolé» i Halikarnassos.
Det låter sig emellertid numera icke bestrida, att Herodot
låtit sig föras bakom ljuset af sina sagesmän i fråga om Babylons
utsträckning och dess befolknings storlek, hvilka han betydligt
öfverdrifver.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
