Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Herodots kännedom om Asien - Egypten enligt Herodots framställning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130 U. H. VON SCHWERIN
hemland. (Hans tankar syssla i allmänhet mycket med guld, hvilket
tyckes städse hafva utöfvat en mycket stark dragningskraft på
mannen.) Denna metall, säger han, förekom i Indien, i Nord-Europa
och i Ethiopien, hvilket han ju anser vara jordens ytterst i S. V.
belägna land. I detta sista ligger emellertid möjligen en antydan
om, att det sydafrikanska guldet icke producerades i själfva
kustlandet, utan i det af de infödde Ethioperna bebodda inlandet
något längre i väster.
Af den omständigheten, att Herodot tyckes känna till det
»sydafrikanska Arabien» och dessutom tillskrifver Nilen ett
ofantligt långt syd-nordligt lopp, på samma gång som han förlägger
flodens öfversta del till kontinentens centrala delar, äro vi
berättigade att draga den slutsatsen, att Herodot ägt en tillnärmelsevis
riktig uppfattning af den afrikanska landmassans stora sydliga
utsträckning.
Däri skiljer han sig fördelaktigt från många bland såväl de
äldre som de nyare geograferna, hvilka nämligen teoretiskt
antogo, att Afrikas kust tätt söder om Kap Guardafui gjorde en
tvär vändning mot väster, så att denna kontinent fick en väst-östlig
längdutsträckning i stället för en nord-sydlig sådan. I närmaste
samband därmed benämndes den omtalade udden Söderns horn.
EGYPTEN ENLIGT HERODOTS FRAMSTÄLLNING.
Herodots beskrifning öfver Egyptens land och folk har under
forntiden städse utöfvat en alldeles särskild dragningskraft på
Grekerna, hvilka som bekant voro gripne af beundran för Egypten,
dess kultur och civilisation, af hvilka de ansågo sitt eget folk hafva
åtnjutit oskattbara fördelar. Herodot själf förstod visserligen icke det
egyptiska språket. Men sedan kung PSAMMETICHOS’ tid (560 f. Kr.), säger
han, hade det grekiska elementet fått ett så stort inflytande i landet,
att främlingar ingalunda behöfde frukta för att icke erhålla de fullt
tillförlitliga upplysningar rörande alla slags kulturhistoriska frågor,
hvilka de ju framför allt önskade inhämta. Han besökte personligen
Egypten och färdades uppför Nilen till rikets sydgräns vid
Syene-Elephantine, där flodens första katarrakt är belägen. Icke utan skäl trodde
han, att här i Egypten funnes mera för honom att se och inhämta än
annanstädes. Egypten, säger han, är ett land med många fler
underbara ting än något annat land på jorden. Utan att precis göra
uppsökandet af det »underbara» till sin speciella uppgift, bemödar
han sig dock städse att i sin beskrifning framhålla de fakta, hvilkas
egendomlighet han anser vara ägnad att tilldraga sig
uppmärksamhet och väcka intresse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
