Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Egypten enligt Herodots framställning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE GEOGRAFISKA UPPTÄCKTERNAS HISTORIA 131
Den beskyllning för ytlighet, som af vissa historieskrifvare blifvit
honom förevitad, är alldeles oberättigad, såvida man blott, såsom
tillbörligt är, tager i betraktande det på Herodots tid brukliga sättet att
lämna meddelanden om främmande land och folk, hvarvid kritiken
spelade endast en ringa rol, och man framför allt lade an på att
roa, äfven om detta allt emellanåt kunde ske endast på sanningens
bekostnad. Herodots historiska arbete utgör ett typiskt exempel
på, huru en så underhållande bok som hans kunde skrifvas under ett
fantastiskt anlagdt tidehvarf, utan att dock alltför mycket
påverkas af tidens felaktiga smakriktning.
Vi hålla oss här hufvudsakligen till de geografiska
meddelanden, som Herodots beskrifning innehåller. Till en början må
det då nämnas, att Herodot har en mycket riktig uppfattning af
Egyptens fysiska beskaffenhet. Sålunda berömmer han bland annat
fruktbarheten, som utmärker dess svarta ansvämningsjord, hvilken
väsentligen skiljer sig från det egentliga, väster därom belägna,
Libyens jordmån, som är mera
rödaktig och sandig, under det
att dess gränsland i öster,
Arabien och Syrien, äro bekanta
försin leriga och steniga
beskaffenhet. Hans uttryck » Egypten är
Nilens skänk» har blifvit
världsberömdt. Han menade, att
Egyptens plats fordom intagits af en
smal, från Medelhafvet
inträngande långsmal bukt, som
begränsades af tvenne bergskedjor,
den arabiska i öster och den
libyska i väster, och hvilken un- Fågeln Fenix, medeltidsbild.
der tidernas lopp blifvit uppfylld
af de betydliga slammassor, som floden oupphörligt medförde.
Kunde man, säger Herodot, leda Nilen in i Röda hafvet, skulle
likaledes detta bäcken tvifvelsutan vara igenfylldt efter en tid af-
10,000 år och då bilda ett motstycke till Egypten
Af detta påstående framgår, att Herodot å ena sidan icke
saknat blick för vår jords fysiska fenomen i allmänhet, under det att
han å andra sidan i hög grad underskattat den tid, som åtgått för
frambringandet af de naturliga förändringar, som han varit i tillfälle
att iakttaga här i Egypten — en omständighet, hvilken i och för
sig är lätt att förklara. Vidare påpekar han, att Nilens högra strand
i verkligheten tillhör Arabien, liksom den vänstra rätteligen är en
del af Libyen. Skulle alltså, säger Herodot, denna flod, såsom de
ioniske geograferna gjorde, tagas till gräns mellan de två
världsdelarna Asien och Libyen, så blefve följden däraf, att endast Nilens
»delta» komme att bilda Egypten. Detta trekantiga stycke sväm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
