Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Libyen och dess folk enligt Herodot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
158 H. H. VON SCHWERIN
600-talet f. Kr. Växten tyckes emellertid hafva blifvit allt sällsyntare,
och PLINIUS berättar, att under 1:sta århundradet e. Kr. endast ett
enda stånd af denna planta fanns kvar, och att detta skickades till
kejsar NERO i Rom. De öfriga exemplaren hade blifvit förstörda
under ett af de nomadiska ökenstammarnas anfall mot Kyrenaika.
Man har mycket undrat öfver, hvad denna silphion egentligen
varit för en växt, och de talrika undersökningar, man anställt, hafva
icke medfört något positivt resultat. Sannolikast är väl, att de gamles
silphion numera är utrotad i Kyrenaika (liksom den bekanta
papyrosväxten, hvilken för närvarande är alldeles försvunnen från Egypten,
där den fordom förekom i så stor mängd). Den drog, hvilken för
sin vedervärdiga lukt erhållit namnet Asa fætida eller dyfvelsträck,
produceras af en i Främre Asien växande planta, som man ofta
ansett vara besläktad med silphion.
»Längre västerut bo Nasamonernas talrika folk. De bruka»,
säger Herodot, »gå på jakt för att infånga gräshoppor (rättare dadlar),
hvilka de därpå stöta till ett mjöl, som de förtära uppblandadt med
mjölk.» Detta folk utmärkte sig dessutom genom bröllopsceremonier,
vittnande om stor råhet..»Om sommaren låta de sina hjordar
kvarstanna vid hafsstranden, men begifva sig själfve till Augila för
att hämta därvarande förträffliga dadlar.»
Deras västlige grannar utgjordes fordom af Psyllerna. Om
dem berättade Herodots libyske sagesmän följande egendomliga
historia. »Då sunnanvinden en gång alldeles uttorkat de cisterner,
i hvilka de omsorgsfullt bevarade sitt dricksvatten, beslöto de
enhälligt att förklara denna sin fiende vinden krig. De marscherade
alltså i sydlig riktning, men när de framkommit till öknen,
sammanhopade sunnanvinden väldiga sandmassor, under hvilka de alla
blefvo begrafne.» Hela denna fantastiska framställning är beroende
på ett egendomligt misstag. Desse Psyller (som påtagligen icke
omkommit till sista man) voro längre fram allmänt bekante som
skicklige ormtjusare, hvilka reste omkring i främmande land för
att visa sina konster med de farliga djuren.
Närmast i ordningen kommo Makerna, som hade för vana att
raka hufvudet på bägge sidor, så att blott ett kamliknande hårparti
kvarlämnades midt på hjässan. Kinypsfloden flyter från Chariternas
kulle genom deras område och ned till hafvet. Detta flodområdes stora
fruktbarhet blef sedan till ett formligt ordspråk bland Grekerna.
Enligt Herodot gaf skörden här 300:de kornet.
Det angränsande området tillhörde Gindanerna, hvilkas kvinnors
moralitet enligt Herodots beskrifning tyckes hafva varit ytterst
bristfällig. Ett utspringande kustparti i detta land innehades af
Lotofagerna. Däremot nämner Herodot intet om den midt emot denna
halfö belägna »Lotofagernas ö» eller Meninæ, motsvarande nuv.
Djerba, hvilken omtalas af så många andra äldre författare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
