Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Libyen och dess folk enligt Herodot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE GEOGRAFISKA UPPTÄCKTERNAS HISTORIA 163
Rörande Afrikas västkust har Herodot säkerligen erhållit en
del underrättelser genom Karthaginienserna; detta gäller framför
allt meddelandet om den s. k. »stumma handeln», som desse drefvo
med härvarande infödingar. Därvid tillgick det på följande sätt:
»Karthaginienserna gå i land någonstädes och utbreda sina
varor på stranden, hvarpå de tända upp en eld och gå åter
ombord på sina skepp. När nu infödingarne se röken, komma de
ned till stranden och taga varorna i skärskådande samt lägga guld
bredvid dem, hvarefter de åter aflägsna sig. Nu komma
Karthaginienserna på nytt och se efter, huruvida guldet är tillräckligt, och
om detta är förhållandet, taga de det och segla bort, men i motsatt
fall återvända de till sina skepp och vänta, till dess infödingarne
framburit mera guld. Därvid begår ingendera parten någon orätt
mot den andra. Karthaginienserna röra icke vid guldet, innan detta
uppnått varornas värde, och infödingarne taga icke varorna, förrän
Karthaginienserna tagit guldet.»
Denna »stumma handel» är för öfrigt ett bruk, hvilket fordom
förekommit i de vidast skilda trakter på vår jord, och som ännu i dag
här och hvar äger bestånd.
Men äfven från annat håll hade Herodot erhållit underrättelser
om Afrikas atlantiska kust. På Samos, där han länge vistats, hade
han nämligen fått höra omtalas SATASPES’ misslyckade kringsegling
af Afrika.
SATASPES var en förnäm persisk hofman, som storkonungen
XERXES till straff för en begången förbrytelse först dömt till döden,
men sedan i stället befallt att kringsegla Libyen från väster till
öster. I Egypten erhöll Sataspes ett skepp, med hvilket han
lyckligen genomseglade sundet vid Herkules’ stoder och framkom till
udden Soloeis, nuv. Kap Kantin, hvarpå han satte kurs på söder.
Sedan han därpå under »många månader genomseglat stora sträckor
af hafvet», återvände han till Egypten, ehuru största delen af
vägen ännu återstod.
Efter hemkomsten till Persien berättade han för Xerxes, att
han i Libyens aflägsnaste trakter seglat utmed landsträckor, bebodda
af småväxta, med palmlöf klädda människor. Så snart expeditionen
gått i land, hade dessa emellertid flytt från sina städer till bergen.
För öfrigt hade man ej tillfogat infödingarne något ondt, utan blott
tagit deras boskap. Såsom skäl för att han icke helt och hållet
kringseglat Libyen anförde Sataspes, att skeppet ej mera kunnat
gå fram, utan fastnat. Xerxes, som icke tog denna ursäkt för god,
utan ansåg Sataspes fara med lögn, lät den ursprungliga dödsdomen
gå i fullbordan, emedan han icke utfört det honom ålagda
värfvet.
Af hela berättelsen framgår tydligt, att Xerxes och hans
omgifning varit fullt öfvertygade om Afrikas kringsegelbarhet, och att
sålunda Sataspes icke utskickats på en »upptäcktsfärd», utan med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
