Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Libyen och dess folk enligt Herodot - Xenofons Anabasis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
164 H. H. VON SCHWERIN
det bestämda åliggandet, att göra efter något, som redan förut
(måhända upprepade gånger) blifvit utfördt.
Huru långt i söder den olycklige Sataspes framträngt, är icke
möjligt att alldeles bestämdt afgöra. Men läser man noga Herodots
reflexioner öfver denna berättelse, förefaller det ingalunda
osannolikt, att den persiska expeditionen nått fram till närheten af södra
vändkretsen i Sydväst-Afrika.
XENOFONS ANABASIS.
KYROS den yngres ryktbara härnadståg mot sin broder, den
persiske storkonungen ARTAXERXES, hvilket så mästerligt skildrats
af XENOFON i hans Anabasis eller »de 10,000:des återtåg», är
synnerligen rikt på värdefulla geografiska upplysningar rörande åtskilliga
länder, om hvilka Grekerna dittills endast haft en mycket
ofullständig kännedom.
Detta gäller särskildt Armenien, som genomtågades af de
grekiska legotrupperna, ett land, som vid alla tillfällen visat sig
vara synnerligen svårtillgängligt och hvilket vid denna tid säkerligen
ytterst sällan blifvit besökt af fredlige resande. Detsamma kan för
öfrigt delvis sägas vara fallet ännu i dag. Den omständigheten, att det
var midt under vintern som Grekerna lyckades, trots kölden,
snömassorna och fienden, bana sig väg genom detta invecklade
berglandskap, är icke blott ägnad att ingifva oss en hög tanke om de
helleniska truppernas tapperhet och uthållighet, utan väcker äfven
framför allt vår beundran för Xenofons härförareskicklighet, hvilken
kom hans nödställda landsmän så väl till pass under detta fälttåg.
En omständighet, som vi dock framför allt böra ihågkomma, är
den, att Xenofons berättelse är skrifven i historiskt och icke i
speciellt geografiskt syfte. De däri förekommande geografiska
meddelandena afse också uteslutande att något närmare förklara
Grekernas militära operationer och framför allt deras marscher. I
följd af särskilda förhållanden var dock »historieskrifvaren» XENOFON
här faktiskt försatt i en geografs eller rättare upptäcktsresandes
ställning, och häraf har också hela hans skildring fått sin
omisskännliga prägel.
Det kan då vara skäl att redan från första början påpeka, att
läsaren vid försöket att fastställa den väg, som Grekerna följt genom
dessa bergstrakter, och de platser, med hvilka de därunder kommo
i beröring, först och främst har att lämna utan afseende alla de
vägmått och sifferuppgifter, som af Xenofon anföras. Detta
kan möjligen förefalla mången rätt egendomligt. Men saken för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
