Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ktesias' indiska beskrifning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE GEOGRAFISKA UPPTÄCKTERNAS HISTORIA 173
missleda sig, och redan under forntiden beskylldes Ktesias för
sanningslöshet och bristande tillförlitlighet.. Måhända äro dock
dessa omdömen om honom stundom ej fullt rättvisa. Ty det kan
ingalunda bevisas, att det vid alla tillfällen varit hans afsikt att
utgifva de af honom anförda underbara historierna såsom med
sanningen fullt öfverensstämmande. Tvärtom är det mycket
sannolikt, att han emellanåt meddelat sina underrättelser såsom prof på
den persiskt-indiska fantasiens produkter, ehuru denna omständighet
icke af hans läsare rätt uppfattats. Slutresultatet har emellertid
blifvit detta, att Ktesias faktiskt kan sägas hafva lagt grunden till
den mängd underbara fabler och ovederhäftiga berättelser, hvilka
af följande skriftställare, som mycket ofta själfve missförstått de
fakta de relatera, återgåfvos i både tillökt och förbättrad (!) form.
Beklagligtvis råkade Ktesias just välja det lika underhållande
som fantastiska framställningssätt, hvilket under alla tidsåldrar mest
tilltalat den stora allmänhetens smak. Talrika exempel härpå skola
möta oss, i synnerhet vid vår granskning af medeltidens geografiska
skriftställeri.
Det kan för öfrigt ställas i fråga, huruvida icke Alexander
känt till Ktesias’ indiska bok, och om icke detta i någon mån
kunnat uppväcka och öka hans längtan att komma i besittning af
underlandet Indien. Obestridligt är, att de sagor om Indiens
härlighet och rikedomar, som förekomma i Alexanderlitteraturen, till
väsentlig del öfverensstämma med eller härstamma från Ktesias’
beskrifning. Likaledes utöfvade de ursprungligen af honom
meddelade och sedan af andra förökade och förskönade fakta om Indiens
under onekligen icke ringa inflytande såväl på världshandelns
gestaltning som på Portugisernas och Spanjorernas världsberömda
färder under den första perioden af de stora upptäckternas tidehvarf.
Flera bland de af Ktesias relaterade berättelserna förekomma
redan hos Herodot, så t. ex. den om de guldvaktande griparna, landets
regnlöshet o. s. v.
»I detta land», säger Ktesias, »regnar det aldrig; det behöfliga
vattnet hämtas från floden (Indos). Indiens befolkning är
synnerligen stor, dess invånare äro nästan så talrika som alla öfriga lands
tillsammans. Inderna plågas aldrig af hufvudvärk, ögonsjukdomar
eller tandvärk. De uppnå vanligen en ålder mellan 120 och 200
år.» (Det är ju en vanlig företeelse, att aflägset boende folk
tillskrifvas en lifslängd, som betydligt öfverträffar vanliga människors.)
Folket sönderföll i flera stammar, säger Ktesias. En af dessa
utgjordes af de s. k. Kynokephalerna (d. v. s. »människor med
hundhufvuden»), som voro försedda med långa ludna svansar. En annan
stam, Kynomolgerna eller »hundmjölkarne», förtärde mjölken af
sina stora och vilda hundar, som de använde till att vakta boskapen.
I en viss bergstrakt bodde ett märkvärdigt folk, hvars
representanter hade åtta fingrar på hvarje hand och åtta tår på hvarje fot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
