Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Xenofons Anabasis - Ktesias' indiska beskrifning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
172 H. H. VON SCHWERIN
Utaf alla de folkstammar, som »de tiotusen» under sitt tåg
påträffade, voro efter deras samstämmiga uttalanden desse
Mosynoiker de mest ohyfsade. »Hvad andra människor företaga, när de
äro ensamma, detta gjorde de inför allas ögon. Voro de ensamma,
så skrattade de och talade till sig själfva samt dansade på den plats,
där de befunno sig, alldeles som ville de uppträda inför andra.»
Män och kvinnor befunnos alla vara mycket hvita. Förmögna
familjers barn formligen göddes, så att de voro lika tjocka som långa.
Ryggen brukade man måla med brokiga färger, under det att kroppens
framsida var prydd med inprickade blomstermönster. I sanning
egendomliga människor!
Slutligen framkom hären till den grekiska kolonien Kotyoia i
Tibarenernas land, hvarest inskeppningen till Europa ändtligen kunde
försiggå. Och härmed var de tiotusendes minnesvärda tillbakatåg
afslutadt på ett lyckligt och för det grekiska folkets krigiska anscende
i allo hedrande sätt.
KTESIAS’ INDISKA BESKRIFNING.
Xenofons samtida och krigskamrat var den grekiske läkaren
KTESIAS, som stod i den vid Kunaxa segrande storkonungen
ARTAXERXES MNEMONS tjänst. Under en tid af sjutton år stannade
han som kunglig lifmedikus vid det persiska hofvet, där man städse
eftersträfvade att till sitt förfogande hafva grekiske läkare, hvilka
värderades vida högre än de persiske medicinmännen. Bekant är
berättelsen om »medicinens fader», den världsberömde HIPPOKRATES,
som, trots den persiske konungen ARTAXERXES I:s rika skänker, icke
lät förmå sig att öfvergifva Grekland för att taga tjänst hos denne.
Naturligtvis försummade Ktesias icke det osökta tillfälle, som
under denna långa tid erbjöd sig för honom, att insamla alla slags
notiser rörande det persiska världsrikets aflägsnaste och för hans
landsmän Grekerna vid denna tid mest obekanta provinser, särskildt
Indien. Vid sin återkomst till Grekland utgaf han åtskilliga
statistiska och geografiska arbeten, hvilka emellertid till allra största
delen gått förlorade. Lyckligtvis har dock hans lilla bok öfver
Indien, i hufvudsak åtminstone, bevarats för eftervärlden.
Denna afhandlings största betydelse består däri, att den utgör
den första kända redogörelsen för detta aflägsna land och dess
folkstammar. Det förhåller sig dock tyvärr så, att Ktesias’ största
fel, d. v. s. hans kritiklöshet och hans utpräglade förkärlek för det
underbara, alldeles för skarpt framträda i denna hans »indiska
beskrifning». Den grekiska världen lät emellertid icke helt och hållet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
