Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nearchos' flottexpedition
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
222 H. H. VON SCHWERIN
Egyptier, Kyprioter m. fl., hvilka hade åtföljt armén
hufvudsakligen i förhoppning att göra lönande affärer.
Redan under flottans uppehåll i Indosflodens mynningsområde
hade svårigheterna börjat hopa sig. Ty knappast hade Alexander
med sin härafdelning anträdt marschen västerut, förrän
infödingarne, som nu kände sig befriade från det värsta tvånget eller det,
som Alexanders närvaro pålagt dem, började ställa till bråk och
uppträda fientligt.
Nearchos, som ansåg flottans trygghet vara hotad, om den
kvarlåg i floden, beslöt strax gå till sjöss, utan att, såsom förut var
ämnadt, afvakta »nordostmonsunens» inbrott, af hvilken vind han skulle
ju haft god hjälp vid en segling utmed kusten i västlig riktning.
Den 21 september lättade därför eskadern ankar, och inom kort
hade amiralen lämnat bakom sig Indosdeltat med dess många
flodarmar och slingrande kanaler, där hans fartyg varit utsatta för
så många vedervärdigheter. Årstidens rådande häftiga S. V. vind
eller »sommarmonsunen» tvingade honom emellertid att söka skydd
i en bakom en bergsudde belägen hamn, som han kallade »
Alexanders hamn» och som sannolikt motsvarar Karatschi, det
nuvarande engelska OÖst-Indiens västligaste hamn. Här stannade han i
24 dagar under väntan på, att N. O. vinden, d. v. s. »vintermonsunen»,
som regelbundet blåser från oktober till april, skulle inställa sig.
Under vistelsen här närde sig manskapet, som redan nu började
lida brist på lifsmedel, hufvudsakligen af musslor, hvilkas ofantliga
storlek, jämförd med de europeiska djurens af samma slag, väckte
deras förundran. Sedan vinden omsider gått öfver till N. O., lättade
flottan ankar. Färden var dock förenad med åtskilliga
besvärligheter; hafsbandet var fylldt af klippor och grund, och snart
uppstod en fruktansvärd sydlig storm, som förstörde tre af skeppen.
Nearchos nödgades söka land vid en plats, benämnd Kokala, i
Oriternas land för att bota de skador, som drabbat flottan. Uppehållet
här varade tio dagar, hvarunder expeditionen försågs med frisk
proviant af en härafdelning, som Alexander ditsändt under LEON-
NATOS’ befäl. ”»
Färden gick därefter utmed det ogästvänliga, sandiga, af de
eländige Ikthyofagerna bebodda gedrosiska kustbrämet, motsvarande
det nuvarande landskapet Mekran. Som vi redan veta, bestod
härvarande infödingars kost hufvudsakligen af fisk. De mindre
fiskarna, berättar Nearchos, förtärdes alldeles råa, de större däremot
torkades i solen eller stöttes till mjöl i mortlar, bestående af en
enda hvalryggkota, hvarefter, sedan man tillsatt en ringa mängd
sädesmjöl eller dadlar, ett slags bröd bereddes. Betecknande är,
att äfven infödingarnas boskap, både hornkreatur och får, lefde af
samma föda, så att dess kött, liksom förhållandet är med af fisk
lefvande sjöfåglars, fick en vidrig smak. Infödingarna ägde endast
ett ringa antal små dåliga båtar och nöjde sig i regeln med de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
