Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nearchos' flottexpedition
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
226 H. H. VON SCHWERIN
Flottan kastade ankar vid en flodmynning på den sköna och
fruktbara Harmoziakusten. I närheten häraf nämner Nearchos en
liten kal klippö, som han kallar Organa. Denna ö, på hvilken
namnet Harmozia-Ormuz sedan öfvergått, är identisk med den
under medeltidens senare del och nyare tidens början
världsberömda Ormuz-ön, med staden af samma namn, som, tack vare sitt läge
vid Persiska vikens mynning, hade utvecklat sig till en mycket viktig
förmedlingsplats för handeln mellan China, Indien och Västerlandet,
och hvars välmåga var så stor, att man kunde jämföra ön med
ädelstenen i den guldring, som utgjordes af jordens öfriga länder.
Besättningarna gingo i land för att njuta en välbehöflig hvila
i ett för ändamålet uppfördt befäst läger, under det att
Nearchos lät draga skeppen upp på det torra. Amiralen själf, åtföljd
af några få följeslagare, styrde kosan inåt landet, för att där
uppsöka Alexander, om hvilken ryktet gick, att han befann sig
med hären på fem dagars afstånd från kusten. (Sammanträffandet
mellan den bekymrade konungen och hans högt betrodde
flottanförare, hvilken han aldrig hoppats mera få återse, har här
ofvan beskrifvits.)
Efter några dagars festligheter återvände Nearchos till skeppen
och fortsatte sin färd utefter Karamaniens och Persiens för sina
blindskär och bankar farliga kust. Nearchos lämnar oss ett högst
intressant meddelande rörande fisket af äkta pärlor, hvilket han
säger idkades vid en ö i Persiska vikens innersta del. Som vi veta,
har denna hafsbukt sedan äldsta tid varit berömd för sina pärlor,
af hvilka de ansetts dyrbarast, som kommit från Bahreinögruppen
nära den arabiska kusten.
Amiralen skildrade sedermera ofta för Alexander de faror, med
hvilka färden i Persiska viken varit förknippad, i synnerhet när vid
inträdande ebb stora flak af hafsbottnen och väldiga bankar blottades,
hvilka vid flodtid åter voro betäckta med vatten! I samband
därmed kunde Nearchos också beskrifva den egendomliga amfibiska
mangrove-vegetationen, som förekom här utmed hafskanten. Vid
lågvatten stodo de ståtliga träden med sina vidt utspärrade rötter
på den obetäckta sanden, vid flodtid däremot stego stammarna direkt
upp ur hafvet likt jättelika vattenväxter.
Dessutom föreligger hos Nearchos en värdefull geografisk
beskrifning på det persiska kustlandets indelning i tre från hvarandra
tydligt skilda naturliga klimat- eller kulturbälten, hvilken ännu
har sin fulla motsvarighet.
Närmast hafvet finnes det fruktansvärdt heta, sandiga och
ofruktbara kustbrämet, nu bekant under namnet Germsir, där endast
dadelpalmen trifves. Där bakom höjer sig ett af flera parallela
bergskedjor uppfylldt fruktbart, välodladt område, kalladt Tengistuan,
eller »passens land», hvarest alla kulturväxter och frukter utom
oliven växa. Denna trakt utmärker sig äfven genom sina skogar, sina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
