Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Romarnes geografiska kunskaper. Ptolemaios
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE GEOGRAFISKA UPPTÄCKTERNAS HISTORIA 237
läger i Germanien utvecklades för öfrigt en lyx, större än man
hade kunnat vänta sig här.
Den rätt grundliga kännedom, som de grekiske geograferna
ägt om de mellan Adriatiska hafvet, Svarta hafvet och Östersjön
belägna landskapen och om de förbindelser, hvilka redan före
Herodots tid underhållits mellan folken vid den europeiska landmassans
nordliga och sydliga utkanter genom Donaus, Oders, Weichsels,
Njemens och Dnjeprs flodområden, tyckes däremot hafva gått
alldeles förlorad redan långt före den romerske kejsartiden.
Därvarande (såsom det af de talrika myntfynden framgår) fordom mycket
Bärnsten.
trafikerade handelsvägar användes ej mera. Det var dock utmed
dessa, som allahanda lyxartiklar, salt, lergods och metallvaror
forslats till Östersjöns kuster och dessas varor, såsom boskap, slafvar,
pälsverk m. m., men framför allt bärnstenen, »det nordiska guldet»,
förts i motsatt riktning till Svarta hafvets norra kust eller
Adriatiska hafvets innersta vik.
Denna tillbakagång kan delvis förklaras däraf, att det redan
vid denna tid tyranniska modet bestämt, att bärnstensprydnader
icke mera finge bäras af Italiens högre samhällsklasser. Därtill
kom, att Romarne af fruktan för sina nordliga grannar låtit
afspärra alla handelsvägar genom Alperna, samtidigt med att
Cimbrer och Teutoner bemäktigat sig rikets nordliga gränslandskap.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
