Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Medelhafslandens äldsta förbindelser med China
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
248 H. H. VON SCHWERIN
väfdes af afkammade blommor och liknade dessa till färgen. Denna
uppfattning är måhända grundad på någon förblandning med
»bomullen», som redan vid den tiden massvis odlades i OÖst- och
Syd-Asien.
Det chinesiska silket importerades under alla former, både som
råsilke, garn och väfnader. Dessa senare upprispades vanligen, och
trådarna sammanväfdes därefter med andra textilfibrer. Denna
handtering drefs i stor skala i Tyros, Sidon och Alexandreia samt
längre fram i Konstantinopel.
Det berättas, att JULIUS CÆSAR, som plägade utveckla en
slösande prakt vid de offentliga spel, han tillställde för att vinna
hufvudstadsbefolkningens ynnest, en gång låtit spänna ett solsegel
af siden öfver arenan. Säkerligen kan det dock icke här vara fråga
om annat än en väfnad med någon tillsats af silke.
De lätta, bjärt färgade, »subseriska» halfsidentygen, hvilka till
en början uteslutande användes af den romerska hufvudstadens
damer, voro stundom »af en mera afslöjande än beslöjande finhet»,
såsom den tidens modemoralister uttryckte sig. Snart användes
dock det färgade halfsidenet äfven af hufvudstadens sprättar och
utträngde slutligen helt och hållet det häfdvunna hvita ylletyget.
Ty som bekant voro den äldsta tidens Romare utpräglade »yllemän»,
hvilka därför ständigt bemödade sig att utfinna verksamma medel
mot de besvärliga malen, som söndergnagade deras dyrbara, under
sommaren i särskilda klädeskistor omsorgsfullt nedlagda ylledräkter.
Under AUGUSTUS gjorde sidentyget sitt inträde vid hofvet.
TIBERIUS utfärdade förgäfves förbud emot att män klädde sig i
dylikt tyg. Men intet hjälpte. CALIGULA gick själf och stoltserade
i sidenkläder,; och längre fram väckte det ett stort uppseende, att
kejsar HELIOGABALUS, »den ursinnige slösaren», bestod sig en
fullständig dräkt af helsiden eller »holoseriskt» tyg, som det kallades.
Kejsar AURELIANUS’ gemål, som för mannen uttryckt sin längtan
efter att en enda gång få äga en helsidenklädning, afspisades
däremot föga älskvärdt af sin kejserlige make med den förklaringen, att
en dylik dräkt vore alltför dyr.
Silket var nämligen vid denna tid oerhördt dyrt och uppvägdes
bokstafligen med guld. Man har nämligen beräknat, att dess pris
var fyrtio gånger högre än för närvarande. Rom betalte årligen
millioner för denna från fjärran land införda vara.
Orsaken till silkets dyrhet var att söka i Central-Asiens väldiga
ökenartade landskap och stepper, hvilka skilde China från
Medelhafslanden och gjorde det ytterst svårt för det romerska riket att
landvägen inleda direkta handelsförbindelser med det sidenproducerande
Ost-Asien.
Ett tätt ogenomträngligt moln af fientliga nomadfolk skymde
utsikten mellan Östern och Västern. Särskildt utgjorde Partherna,
hvilka tagit i besittning hela området mellan Pamir och Mesopotamien,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
