Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Medelhafslandens äldsta förbindelser med China
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE GEOGRAFISKA UPPTÄCKTERNAS HISTORIA 247
HERODOT, ARISTOTELES, NEARCHOS m. fl., verkligen ägt någon
kännedom om silket. Men å andra sidan kan det ju rätt väl tänkas, att
den omtyckta och lätt transportabla varan, som gått ur hand i hand
och från den ena folkstammen till den andra, redan mycket tidigt
framkommit till Medelhafvet, utan att den samtida klassiska
litteraturen nämnt något därom.
På Augusti tid kände Romarne icke blott till silket, som af
dem kallades sericum, utan de hade äfven hört talas om ett
sidenalstrande folk och deras land, Serica. Det latinska ordet
sericum (hvaraf vårt silke), grek. onorxov är bildadt af det
mongoliska sirkek eller sirghé, hvilket i sin ordning kommer från
det chinesiska si eller sir = silke. Man får dock icke härleda
Ostasiatiske människoätare (från en medeltidskarta).
namnet »Serer» från det chinesiska ordet »sir», så att det förra skulle
vara liktydigt med »silkesodlare» eller »sidenkramhaåndlare». Det
latinska folkslagsnamnet Seres var säkerligen »folketymologiskt»
bildadt af sericum, hvilket bäst framgår af den omständigheten,
att människor, benämnda Serer, aldrig varit kända i China.
Romarne och deras sagesmän visste emellertid icke så noga,
hvar desse Serers hemland rätteligen var beläget. Man antog
emellertid, att de bodde någonstädes vid världens utkant i
nordost. (Man föreställde sig dem såsom människoätande jättar, hvilka
lefde i 200 år och utmärkte sig genom rödt hår och blå ögon.)
Däremot sväfvade Romarne fortfarande i okunnighet om silkets
verkliga naturliga beskaffenhet. Många trodde, att silket åstadkoms
genom kamning af vissa träd, och en romersk författare i slutet
på 1:sta århundradet e. Kr. talar om »Serernas härliga tyger», som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
