Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det chinesiska jätteriket - Byzantinska riket och Ost-Europa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE GEOGRAFISKA UPPTÄCKTERNAS HISTORIA 259
beräkning uppgingo till »många myriader». Buddhaismens bekännare
i Indien hade nämligen ännu icke dukat under för sina oförsonlige
motståndare, anhängarne af Brahmas människofientliga religion,
hvilket som bekant snart därefter inträffade.
På Ceylon var den chinesiske pilgrimen lycklig nog att få
bevista de storartade heliga ceremonier, som tidtals plägade anställas
vid framvisandet af den dyrbaraste bland alla dyrbara reliker eller
»Buddhas tand» (hvilken vid sakkunnig granskning visat sig
ursprungligen hafva tillhört en jättestor — indisk krokodil!). Hans
meddelande om Sabäernas, d. v. s. Arabernas, betydande sjöhandel på
denna ö vittnar godt om hans samvetsgrannhet och stora
iakttagelseförmåga.
Sjöresan härifrån till China beskrifver han såsom ytterst
besvärlig. Skeppet råkade ut för våldsamma stormar och var nära
att tagas af sjöröfvare. Slutligen greps besättningen af ovilja mot.
den fromme mannen, hvilken de ansågo vara orsaken till alla deras
vedermödor. Endast med knapp nöd undslapp han profeten Jonas’
öde att blifva kastad öfver bord — det fanns ju dessutom godt om
hvalfiskar i dessa farvatten!
Omsider kommo dock det efterlängtade hemlandets kuster i
sikte, och när Fa-Hien kort därefter satte foten i land, kunde han
glädja sig öfver, att han verkligen lyckats rädda sina i Indien
mödosamt hopsamladc litterära kostbarheter. Hans händelserika resas
mål var uppnådt!
BYZANTINSKA RIKET OCH OST-EUROPA.
Samtidigt med att den klassiska världens kännedom om mera
aflägset belägna land alltmera minskades, gick äfven Romerska
rikets utrikeshandel småningom tillbaka.
Det guld och silfver, som var i omlopp i riket på kejsar
AUGUSTUS’ tid, har uppskattats till ungefär 7,000 millioner eller
7 milliarder kronor. Omkring 800 år därefter hade penningeförrådet
minskats till 1/4g0 eller 700 millioner. Orsaken härtill var i främsta
rummet handeln med Indien, från hvilket land varor, speciellt
chinesiskt silke, årligen importerades till ett värde af 20 millioner kr., och
hvilka Medelhafsfolken nödgades till största delen betala med ädla
metaller, ty de västerländska produkterna togos sällan i utbyte af
de ostasiatiska folken. År för år utfördes stora massor guld och
framför allt silfver från Europa till Indien.
Följden blef naturligtvis den, att penningemängden aftog i
oroväckande grad, och de siste romerske kejsarne företogo sig då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
