Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Medeltidens geografiska föreställningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE GEOGRAFISKA UPPTÄCKTEKNAS IISTOKIA 271
fann naturligtvis äfven insteg i dåtidens kartritning. De
cirkelrunda s. k. »hjulkartorna» blefvo allt allmännare och undanträngde
från början af det 10:de århundradet de äldre fyrkantiga,
visserligen klumpiga, men ofta mera samvetsgrant utförda
afbildningarna.
Jorden framställdes numera som ett »hjul» eller en
cirkelrund skifva, på alla sidor omgifven af ett antaget världshaf eller
oceanecn. Medelhafvet tillsammans med världsdelarnas
oproportionerligt vidgade gränsfloder Nil och Tanais (Don) bildade en figur,
liknande ett T och inskrifven i den oceaniska cirkelns O. O och T
. Hjulkarta.
voro ju begynnelsebokstäfverna till ORBIS TERRARUM (= jordens rund)
och hade alltså en symbolisk betydelse, menade man.
Asien upptog hälften af landmassan, under det att Afrika
och Europa fingo hvardera nöja sig med en fjärdedel däraf.
Detta öfverensstämde alldeles med bibeltolkningen, enligt hvilken
NOAK fördelat jorden mellan sina tre söner, hvarvid SEM såsom den
äldste erhållit en dubbel andel mot sina bröder HAM och JAPHET.
På kartan placerades i regeln »Oster» uppåt, så att det till den
östligaste delen af Asien förlagda paradiset kom att upptaga den
allra förnämsta, öfversta delen af den runda bilden. Den fasta
jordskifvans medelpunkt utgjordes af det (med afseende på tidens
kännedom om jordens olika länder) i verkligheten rätt centralt
belägna Jerusalem, kristenhetens heliga stad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
