Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arabiske geografer och upptäcktsresande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE GEOGRAFISKA UPPTÄCKTERNAS HISTORIA 293
Trots den rikedom på fakta, som Araberna anföra, tyckas dock deras
geografiska begrepp vid denna tid i det stora hela hafva intagit en
låg ståndpunkt, såsom det framgår af följande historia. Ett skepp
från Siraf vid Persiska viken hade af vinden och hafsströmmarna
förts omkring Ost- och Nord-Asien och därpå inkommit i Kaspiska
hafvet, som alltså tänktes korrespondera med Ishafvet. (Denna
berättelse står dessutom i skarpaste strid mot den åsikt, som
Araberna allmänt omfattade och hvilken de okritiskt upptagit från
Ptolemaios, eller att Indiska oceanen var på alla sidor omgifven af
land.) Vidare hade skeppet fortsatt sin färd kring Nord-Europa till
Medelhafvet och slutligen strandat vid den syriska kusten, där det
igenkändes därpå, att plankorna icke voro spikade utan nästade
tillsamman.
Hela denna berättelse tyckes för öfrigt vara ett uppkok på en
äldre sådan, som redan anföres af den bekante romerske författaren
CORNELIUS NEPOS. Enligt dennes framställning hade några indiske
sjömän drifvits från sitt hemland till Germaniens kuster, där de
blefvo fasttagne och sedermera förde till Rom.
De arabiske geograferna försumma för öfrigt aldrig att i höga
toner berömma »Chinas och Indiens haf, hvars botten är rik på
pärlor och ambra, hvars berg äro uppfyllda med guld och ädla
stenar, i hvars vikar elfenben finnes och bland hvars plantor
förekomma ebenholts, rödträd, brazil, aloë, kamfert, muskott, nejlikor,
sandelträd och alla andra vällukter, bland hvars fåglar märkas
papegojor och påfåglar, och bland hvars sällsyntheter finnas mysk
och civet».
Röda hafvet var däremot fruktadt af Araberna, såsom redan
inloppets namn Bab-el-Mandeb, d. v. s. »tårarnas port», visar,
emedan seglatsen i detta långsmala farvatten till följd af de många
därvarande korallrefven var synnerligen farlig.
Arabernas energi och företagsamhet läto sig icke nedslås af den
chinesiska sjöhandelns upphörande. Tvärtom visar det sig, att
deras verksamhet till lands och sjöss aldrig varit lifligare än under
årtiondena närmast före och efter 900 e. Kr.
IBN-KHORDABEH lefde ännu omkring 890 e. Kr. och var anställd
i egenskap af »generalpostmästare» vid kalifen MOTAMIDS hof. I
denna egenskap hade han fått i uppdrag att upprätta en
redogörelse för rikets postvägar och de invid dessa belägna orternas
olika afstånd sinsemellan, äfvensom i samband därmed det
skattebelopp, hvilket erlades af hvarje särskild trakt, samt dennas speciella
produkter. Hans arbete »boken om resor och konungariken»,
hvilken alltså utgjorde en resehandbok af ungefär samma slag som
nutidens BÆDEKER, innehåller en mängd värdefulla upplysningar
om jordens dåvarande förnämsta trafikleder »från Japan till Spanien
och från Norra hafvet till Central-Afrika».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
