Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arabiske geografer och upptäcktsresande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
294 H. H. VON SCHWERIN
Särskildt beskrifningen af Indiska oceanen och dess land är
emellertid allt emellanåt uppblandad med de otroligaste berättelser,
något som naturligtvis icke vittnar synnerligen fördelaktigt om
författarens kritiska sans. Bland annat omtalas 200 famnar långa
hvalar och ormar, som uppslukade elefanter. På Wak- Wak-öarna
fanns så godt om guld, att hundarnas länkar och apornas halsband
voro förfärdigade af denna annars så dyrbara metall. Man har ofta
ansett dessa öar åsyfta Japan.
Det är emellertid i hög grad ovisst, huruvida Araberna känt
till Japan och Korea, äfvensom om de besökt Molukkerna, hvilkas
rikedom på kryddor var världsberömd. Man har stundom menat,
att Araberna till och med hört omtalas Australkontinenten med dess
märkvärdiga pungdjur, ehuru tillräckliga grunder för ett dylikt
antagande icke föreligga.
Om de västligare belägna landen, som voro bebodda af kristne,
»fiender till Guds enhet», berättar postmästaren åtskilligt. Hvad
Jordanfloden beträffar, meddelar han, slutar den icke i Döda hafvet,
utan kan omigen spåras i Indien. (Måhända föreligger här en
antydan om, att Jordandalen eller El-Ghorsänkan fortsättes ut till
Akaba-bukten, Röda hafvets nordöstliga förgrening.) Ibn Khordabeh
omtalar äfven ett västligt haf invid Slavernas kust, där »staden»
Thule låg, och i hvilket de lycksaliges öar voro belägna.
Han redogör för Rom och Konstantinopel samt beskrifver
Alexandreias berömda fyrtorn eller pharos, där en spegel fanns,
i hvilken allt hvad som tilldrog sig i Konstantinopel troget återgafs.
Bland nordligare områden anför han Armenien, Kaukasos och
landen kring nedre Volga.
Det kanske intressantaste i Ibn-Khordabehs berättelse är det,
som han meddelar om de judiske köpmännens ofantliga betydelse
redan vid denna tid. De voro de främste upprätthållarne af
förbindelsen mellan Europas och Asiens folk. De talade alla dåtidens
viktigaste språk — grekiska, latin, persiska och arabiska förutom
de »frankiska» dialekterna, spanska och slaviska. Från Frankrikes
och Italiens hamnar seglade de med varor till Suesnäset och
därifrån genom Röda hafvet till Indien och östra Asien, eller ock
förde de Väst-Europas handelsartiklar till Syriens kust och utför
Euphrat till Persiska viken och Indiska oceanen.
Ryssarne, säger han, idkade en själfständig handel. Från alla
trakter af de slaviska landen kommo de ned till Medelhafvet för
att sälja sina räf- och bäfverskinn. Vid andra tillfällen seglade
de utför Volga till Kaspiska hafvet och forslade därifrån sina varor
på kameler till Bagdad.
Annu tvänne viktiga handelsvägar från den aflägsna Västern,
anför den sakkunnige postdirektören. Den sydliga förde från
Spanien öfver Gibraltars sund till Tanger och vidare utmed Saharas
nordrand till Egypten, Syrien och Persien. Men köpmännen kunde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
