- Project Runeberg -  De geografiska upptäckternas historia : forntiden och medeltiden /
329

(1905) [MARC] Author: Hans Hugold von Schwerin - Tema: Geography, Exploration
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nordmännen, deras resor och upptäckter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DE GEOGRAFISKA UPPTÄCKTERNAS HISTORIA 329
ens, om landet är stort eller litet, emedan alla fjällsträckningar och
dalar äro isbetäckta.» Af detta och andra uttalanden framgår, att
Grönlands klimat vid denna tid icke var gynnsammare än för
närvarande.

Under sina välmaktsdagar räknade den grönländska kolonien
omkring 300 gårdar, och dess befolkning uppgick ungefär till en
3—4,000 personer. Ryktet om detta nordliga land var spridt vida
kring i Europa. Särskild uppmärksamhet väcktes af Grönlands
isbjörnar, hvilka esomoftast användes som högt värderade gåfvor
till Europas furstar. Peterspenningen eller den årliga afgiften till
den påfliga stolen i Rom erlades med hvalrosständer, en dyrbar
vara, som betingade ett ännu högre pris än elfenben.

Vid sin ankomst till Grönland påträffade Erik och hans
följeslagare inga invånare där, men däremot öfvergifna boningshus,
stenverktyg och lämningar af skinnbåtar, antydande att dessa trakter
förut varit bebodda af ett för dem okändt folk, hvilket nu
emellertid dragit sig tillbaka, troligen i nordlig riktning.

De förste kolonisterna insågo emellertid snart, att det, för
nybyggets bestånd och undvikandet af en ödesdiger isolering var
af yttersta vikt att upprätthålla en direkt förbindelse mellan
Grönland och Norge. Islands hjälpkällor voro alltför ringa. Detta
djärfva vågstycke, som förutsatte en högt uppdrifven sjöduglighet
och hvilket man velat likställa med COLUMBUS’ första resa öfver
Atlantiska oceanen, utfördes af Eriks son LEIF och lyckades
fullkomligt. -

Ar 999 seglade Leif från Grönland till Norge. Hans kurs
råkade att blifva något för sydlig, hvilket icke var att undra på,
då det var första gången en dylik färd på öppna Atlanten
företogs. Han berörde först de skottska öarna, men snart därefter
nådde han sitt mål, Norge, och trädde i tjänst hos konung OLAF
TRYGGVASON därstädes.

Sedan Leif antagit kristna läran, blef han sommaren 1000
e. Kr. hemförlofvad af konungen och erhöll af honom i uppdrag
att införa kristendomen på Grönland.

Det kan vara på sin plats att här inskjuta den anmärkningen,
att de fornnordiska skrifterna, som sysselsätta sig med
Nordmännens upptäcktsresor i Amerika, sinsemellan äro mycket
oöfverensstämmande, så att det är förenadt med betydliga svårigheter att
ur virrvarret af med hvarandra stridande uppgifter utleta det sanna
förhållandet. Under tidernas lopp hafva till den ursprungliga enklare
framställningen blifvit gjorda tillägg, hvilka sakna alla anspråk på
trovärdighet, och såsom de nu föreligga, utgöra de nordiska urkunderna
om Vinlandsfärderna en intrasslad härfva af sanning och dikt.

På hemresan från Norge blef LEIF utsatt för våldsamma stormar
och dref länge omkring på hafvet, till dess han slutligen uppnådde
ett alldeles okändt land, på hvilket han landsteg. Där fanns vin

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 11 00:09:57 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/geogrupp/0333.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free