Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nordmännen, deras resor och upptäckter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
330 H. H. VON SCHWERIN
och hvete, som växte vildt, äfvensom stora masurträd,
tvifvelsutan särdeles lämpliga till byggnadstimmer och gagnvirke. Af
dessa värdefulla produkter medtog Leif prof ombord på sitt skepp,
hvarpå den djärfve sjöfararen satte kursen på N. O. och framkom
snart därefter lyckligt till Grönland.
Under vintern 1000—1001 infördes kristendomen här, sedan
Erik Röde slutligen därtill gifvit sitt samtycke. Intresset för det af
Leif upptäckta landet hade nu en gång för alla blifvit väckt, och
man inser lätt, att särskildt dess rikedom på präktigt virke måste
utöfva en stor lockelse på det trädlösa Grönlands invånare, hvilka,
liksom Isländingarne, voro nödsakade att hämta sitt timmer från
det aflägsna Norges skogar.
Leifs äldre broder, den käcke THORSTEIN, ställde sig oförtöfvadt
i spetsen för en forskningsresa till det nya landet. Företaget
misslyckades dock helt och hållet, ty sedan skeppet månader igenom af
stormarna kastats omkring på Atlantiska oceanen, lyckades
Thorstein med knapp nöd föra sina 20 utmattade följeslagare tillbaka
till Grönland. Snart därefter afled han där.
Sommaren 1002 kommo två isländska skepp till Eriks gård
Brattahlid. Det ena tillhörde den företagsamme och rike
köpmannen THORFINN KARLSEFNI, det andra ägdes af hans landsmän
BJARNE och THORHALL. Berättelsen om det nyligen upptäckta, af
naturen så rikt utrustade landet gjorde ett outplånligt intryck på
Karlsefni. Snart hade han fattat sitt beslut att icke blott
återuppsöka detta eftertraktansvärda land, utan äfven att därstädes
anlägga ett nybygge.
Den expedition, som han för detta ändamål utrustade, bestod
af tre skepp med 160 personer ombord, inberäknadt ett mindre
antal kvinnor, bland hvilka märktes Karlsefnis hustru GUDRID.
Denna framstående kvinna, som spelar en stor roll i de nordiska
sagorna, slutade sina dagar i ett nunnekloster i Rom. Men äfven
FREYDIS, Leifs karlavulna halfsyster och hustru till en af
expeditionens män, medföljde olyckligtvis. Ty det var hon, som snart
därefter skulle blifva upphofvet till misshälligheter bland emigranterna.
Man medtog äfven boskap af alla slag samt åkerbruksredskap
och utsäde.
Afseglingen försiggick från Västerbygden, och resan gick till
en början lyckligt. Först framkom man till ett land, som utmärkte
sig genom sina stora klipphällar, och som man därför kallade
Helleland. Två dagar därefter nådde man med nordlig vind fram
till en lågt liggande, skogbevuxen kuststräcka, hvilken man gaf
benämningen Markland, d. v. s. »skogslandet». Men icke ens här
ansag sig Karlsefni böra stanna, utan färden fortsattes oförtrutet
i sydlig riktning, till dess man efter en längre tids seglats fick ett
tredje land i sikte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
