Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Carpinis resa till Karakorum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE GEOGRAFISKA UPPTÄCKTERNAS HISTORIA 349
af den ryske fursten JAROSLAV berättades hafva gått vilse kort
förut och omkommit af törst.
Efter en månads ridt genom denna ödemark hade man nått
fram till Biserminernas (d. v. s. muhammedanernas) land. Detta
hade hittills lydt under en »stor-sultan» (den ofvan omtalade
Muhammed), men nu hade denne och hela hans släkt blifvit dödade
af Mongolerna, som därefter satt sig i besittning af hela territoriet,
som bl. a. omfattade de fruktbara landsträckorna vid Amu- och
Syr-Darja. Från midten af maj till midten af juni färdades
expeditionen utmed Aralsjön och Jaxartes’ högra strand, hvarunder
ett stort antal förstörda städer passerades.
Vid midsommartiden tog den evinnerliga slätten ändtligen
slut, och Tien-Schanbergens västligaste utlöpare, började höja sig
vid synranden. Nu färdades man utmed en på öar rik, medelstor
sjö. Det underliga med denna var, att vid dess strand fanns en
kulle, försedd med en öppning, från hvilken ytterst häftiga stormar
under vintern blåste så våldsamt, att de hotade att drifva de
förbipasserande i sjön. Denna sjö är påtagligen Ala-Kul, som också
omtalas af senare resande, hvilka äfven de lämna en öfverdrifven
framställning af de vindar, som stundom framstörta genom
därvarande bergsklyftor.
Efter öfverskridandet af denna bergstrakt,
Kara-Kitainomadfolkets hemland, nedsteg expeditionen till det på andra sidan
belägna slättlandet, det nuv. Dsungariet. Efter en besvärlig färd
genom ett snöfylldt berglandskap (Stora Altaï), bebodt af
nomadiserande hedningar, framkom expeditionen i början på juli till
Mongolernas hemland. Efter ytterligare tre veckors färd nådde man
omsider fram till den långa resans efterlängtade mål eller den
plats (Karakorum), där den presumtive tronföljaren i det stora
Mongolriket, KUJUK-KHAN, hade uppslagit sitt tält, det s. k. Syra
Orda.
Hit hade höfdingar från det väldiga Mongolrikets alla
landskap just samlats till en aristokratisk nationalförsamling eller ett
slags parlament, det s. k. Kuriltai, för att utse en efterträdare till
den fem år förut aflidne kejsaren OKDAI. Det visade sig emellertid
omöjligt för de påfliga sändebuden att erhålla tillträde hos Kujuk,
innan valhandlingen var öfverstånden. Säkerligen hade denne
potentat just i dessa dagar annat att tänka på än att emottaga några
västerländske munkar. De resande hänvisades i stället till den
(sedan den siste härskarens död) regerande änkekejsarinnan TURA-
KINA, i hvars tält den högtidliga valförsamlingen enligt bestämmelsc
skulle sammanträda.
Under vistelsen vid denna minst sagdt allt annat än älskvärda
furstinnas hof utsattes Carpini för det största obehag. Han och
hans följe höllo bokstafligen på att svälta ihjäl. Endast genom
privatpersoners välvilja lyckades främlingarne erhålla någon, ehuru
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
