Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Resan genom den asiatiska kontinenten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
384 H. H. VON SCHWERIN
Köpmän kommo dit från Indien med skepp, lastade med
allehanda kryddor och kostbara stenar, peppar, kläder af siden och
guld, elefanttänder och många andra varor, som de afyttrade här
till andra personer, hvilka i sin ordning spridde dem öfver hela
världen. Hettan skildras såsom fruktansvärd, och staden själf säges
hafva varit synnerligen osund. För att bevara sin hälsa åto invånarne
aldrig kött eller hvetebröd, utom när de voro sjuke. Deras vanliga
spis bestod däremot af dadlar, saltad fisk och lök.
Infödingarnes skepp voro mycket dåliga, och många af dem
gingo också förlorade på sjön. Anledningen härtill var den, att
järnspik icke användes vid deras hoptimrande, utan att plankorna samman-
Ormuz’ hamn.
fogades med träpluggar, hopsyddes med kokosnötsfibrer och
kalfatrades med samma ämne. Fartygen, som voro bestrukna med
hvalfiskolja i stället för med tjära, hade blott en mast och ett segel
samt ett enda roder, under det att västerländska fartyg hade två.
Däck saknades, och de ombordvarande varorna täcktes med hudar,
ofvanpå hvilka de hästar placerades, som man plägade medföra till
Indien för att säljas. Det var därför förenadt med en icke ringa
risk att färdas på ett dylikt fartyg i synnerhet på det Indiska
hafvet, som ofta var hemsökt af förfärliga stormar. —
Denna Polos beskrifning på Ormuzskeppen står i full
öfverensstämmelse med nutida förhållanden. Ånnu i dag användas här
fartyg eller s. k. sambuker af hopsydda kokosplankor. Likaledes
använda Ost-Afrikas Araber ännu i dag alldeles samma primitiva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
