Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Resan genom den asiatiska kontinenten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
388 H. H. VON SCHWERIN
samma mot de unge männen, att desse aldrig själfmant skulle hafva
velat lämna en så ljuflig vistelseort.
Men var det nu så, att den gamle behöfde någon af desse sina
Aschischinynglingar, så bedöfvades den utsedde omigen med samma
dryck, och när han vaknade, befann han sig denna gång i det
omtalade slottet, där han snart ställdes inför den gamle mannen. När
denne därpå tillfrågade ynglingen, hvarifrån han kom, svarade denne
troskyldigt: från paradiset, hvilket äfven hos de kringstående,
oinvigde männen uppväckte längtan, att äfven de finge komma till
den härliga platsen. Önskade nu den gamle, att någon furste skulle
mördas, sade han till den utvalde ynglingen: »Gå ut och mörda
honom, och när du kommer tillbaka, skola mina änglar bära dig in
i paradiset; detsamma skall äfven vederfaras dig, om du själf skulle
omkomma.»
De sålunda tillsagde lydde blindt dessa befallningar, ty alla
längtade de innerligt efter att åter blifva delaktige af paradisets
fröjder. På detta sätt förmådde den gamle undanrödja hvem helst
han ville, och alla furstar hyste därför en stor fruktan för honom
och betalade honom tribut för att därigenom förvärfva sig hans
vänskap.
Men så hände det sig (och det var år 1252), att den redan
förut omtalade tartarkhanen HULAGU vid sin ankomst till Persien
hörde omtalas »Den gamle mannens» många nidingsdåd, och han
beslöt därför att göra en ända på dessa. I denna afsikt sände han
en af sina storvasaller i spetsen för en stark här till det omtalade
fästet, hvilket denne belägrade under en tid af hela tre år utan att
kunna intaga det. Och sanningen är, att, såvida de belägrade haft
tillräckligt med lifsmedel, fästningen aldrig hade blifvit eröfrad.
Men nu, sedan provianten alldeles tagit slut, måste emellertid
besättningen gifva sig, säger Polo. Den gamle blef afrättad tillsammans
med alla sina män, och fästet jämte paradisträdgården jämnades
med jorden på Hulagus befallning. —
Denna Marco Polos innehållsrika framställning öfverensstämmer
i hufvudsak med verkligheten. Redan långt före korstågens tid
hade en egendomlig muhammedansk sekt af »ismaelitiskt» ursprung
blifvit grundad i Främre Asien. Officiellt uppgaf den sig hylla
religiösa dogmer af ännu strängare innehåll än den ortodoxa
muhammedanismen. Men i grund och botten, och detta var
styresmännens enskilda hemlighet, voro sektens ledande principer af
alldeles samma samvetslösa slag som de, hvilka vår tids anarkister
förfäkta. Denna mördaresekt, som alltså till det yttre bekände sig
till den allra rättrognaste riktningen af Islam, eftersträfvade icke
någon stor territoriell makt, stödd på stående arméer. Dess mål
var att genom lönmord och våldshandlingar utöfva ett skräckvälde
emot olika sinnade samhällens främste representanter. Blodligans
lika kraftige som samvetslöse ledare fordrade framför allt blind
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
